Citerar min vän Mari - Timing... =)

Som Mari skrev på sin blogg är det så otroligt härligt med rätt timing. När man får uppmuntran precis när man behöver det. Fick ett FB meddelande av henne själv i förmiddags (eller rättare sagt jag såg det i förmiddags) som var väldigt trevligt.

Plättar med sylt och grädde till lunch - mat som även jag kan äta. Därefter en promenad i solskenet med en kollega. Ett annat gott som det onda har fört med sig är att jag tycker att folk på min arbetsplats har blivit mycket vänligare. Många är de som ofta frågar upp om hur det går med min infektion och verkar verkligt bekymrade. Första gången igår som jag tänkte att "det är kanske inte så tokigt att jobba här i alla fall. Det vore kanske inte hela världen om man blev kvar här".

På em sålde några elever hembakade jättegoda semlor. Det passade perfekt som tröstätning för mig eftersom också de var mjuka och söta.

Hämtade min efterlängtade Breaking Dawn idag och läste lite efter jobbet - en upprymd känsla infann sig direkt. Pappa ringde och erbjöd sig också att köpa middag till mig - mer Nutrilett. Så skönt så slapp jag gå på Ica. Kände mig riktigt folkskygg idag.

Och vad sägs om det här smset om kvällen?!:
"längtar dit o så längtar jag efter att träffa dej!" - Tack M! Det värmde! Och tack ni som var på V ikväll för en upplyftande och inspirerande kväll!

Och när jag nu kom hem låg denna i ett paket innanför dörren. Vann den på Medleys blogg! =) Nu ska jag läsa och få inspiration till att träna och bli stark. Ska bara bli infektionsfri först.

Aldrig mer kaviar

Som sagt - kaviar var en riktigt dålig idé. Men när jag skrev det hade jag inte insett den fulla vidden av det. Har knappt sovit inatt - läpparna har gjort hysteriskt ont. Jag hade panik och övervägde att åka på akuten. Än har det inte gett med sig men jag är på jobbet i alla fall. En lektion - det ska man väl klara av. Sen blir det pannkakor till lunch, det måste jag ju kunna äta. Det är ju bara sött och mjukt. Inte vasst eller alldeles för salt. Buhuuu - jag gräver ner mig i självömkan. Kan det inte bara sluta??

The Glamourous living

Det är glamouröst att renovera. Not. Idag diskade jag i handfatet på toan. Vi lagade middag på min mans jobb men vi gjorde lite kvällsfika som resulterade i lite disk. Äggmackor med kaviar. Jag åt med sked. Uttrycket "att strö salt i såren" fick en ny tillämpning. Kaviar var en riktigt dålig idé. Men jag var så hungrig. Åt Nutrilett till lunch idag också. Har typ snart ätit det i en vecka! Men inget ont som inte har något gott med sig - jag hade ett par byxor idag som var svåra att få igen för två veckor sedan. nu går det bra. den här infektionen kanske löser mina gravidantagandensproblem...

Det finns visst dom som tycker det är glamouröst att vara lärare

http://smong.net/2009/02/looking-for-sex-and-glamour-become.html
Hittade det här blogginlägget och jag vet inte riktigt vad jag ska kommentera det med. Förrutom att det var kul. Typ.

Framtoning med bloggen?

- Vad vill du ha för framtoning med din blogg egentligen?

Det frågade min bror mig efter att jag i ett tidigare inlägg länkat till Blondinbella. Enligt en 20-årig kille var det tydligen det värsta tänkbara. (Fast det kan nog inte gälla alla 20-åriga killar eftersom enligt Isabella själv är hennes facebook-sida rena dejtingsiten. Hon får inviter från mellan 5-10 killar om dagen. Hon är ju upptagen ju. Killar lägg ner.

Jag har aldrig läst Blondinbellas blogg före förra veckan, men i och med att hon har varit med i Let's dance som jag har tittat på någon gång tänkte jag att man borde väl ha lite koll på vad hon skriver om. Men egentligen var det på grund av att Ebba bloggade om att Blondinbella var på omslaget till Veckorevyn som gjorde att jag läste att även Blondinbella hade en dålig onsdag. Det må vara sjukt att jag gör som Ebba skriver, men jag råkar gilla hennes blogg, ok? Sen tycker jag att det är kul att det hamnar någon relativt "vanlig" tjej på ett omslag och inte bara amerikanska modelltjejer. Jag till och med köpte tidningen för att läsa om "vem Blondinbella är bakom den perfekta fasaden". Tror aldrig jag har köpt Veckorevyn tidigare sedan jag gick på högstadiet. Jo förresten - jag köpte första numret som Ebba var chefredaktör för. Enbart av nyfikenhets skull. Men det var som jag trodde, vid båda tillfällena - jag kände mig för gammal för den tidningen.

Jag tror att det var en kombination av bara det att jag länkade till Blondinbella och att jag på något sätt jämförde mig med henne genom formuleringen "Till och med perfekta Blondinbella" som upprörde min bror. Försöker jag vara som hon eller? Han tyckte att det var väldigt oseriöst att som 27-årig lärare referera till en 18-årig stureplansblondin. Men med en pseudonym som "Glamour Teacher" - hur seriös tror ni jag försöker vara?? Och med föregående blogginlägg har jag ju nu redogjort för mina stureplansdrömmar och ja - det verkar som att jag sympatiserar med blondinbella och ebba och många andra blondiner. Varför skulle jag annars vara fejkblondin själv?

Så vad är kontentan av detta? Om det inte framgått tidigare så är inte denna bloggs främsta syfte att lyfta fram seriösa ämnen till debatt - utan det är snarare en motreaktion till mitt seriösa jobb där jag hela tiden måste hålla upp min egen perfekta fasad av att vara seriös och kompetent trots min ålder (och hårfärg). Bli tagen på allvar i jobbet men ändå vara med och skapa en ny bild av lärare. Så om jag har en förebild vore det snarare Reese Witherspoon i Legally blond. Blond superadvokat i chockrosa dräkt och accsssorer. + chiwawa. Och det är väl kanske ändå värre än Blondinbella?!

Slut. Bloggbråk. Småbarnsföräldrar. Mitt jobb.

(Ni som stör er på att jag ibland gör mina rubriker som bloggtaggar - lägg ner).

Slut. Blev kanske lite för mycket gjort den här helgen. Helt plötsligt tog det tvärstopp. När jag skulle göra mig klar att åka iväg på V kände jag att det fanns noll energi kvar. Glömde väl bort att det kan vara bra att ta det lite lungt om man har en infektion i kroppen och äter pencilin...

Nu blir jag hemma ikväll och ägnar mig åt att följa Bloggbråket med stort intresse (samtidigt som jag ser på I love språk på Svt).

Egentligen sympatiserar jag med både Ebba OCH Linda Skugge. Jag förstår att Ebbas liv är stressigt och hektiskt och jag ser upp till henne som ung chef och kariärkvinna. Linda gillar jag också även om jag kanske ibland tycker att hon uttrycker sig lite för vasst för min smak. Men hon vinner nog över Ebba i "jongleringstävlingen". Har man barn att ta hand om så blir självklart livet mer komplicerat. Tycker det är härligt att hon säger sig själv vara bitter. Det är det inte alla småbarnsföräldrar som erkänner att de är. Men vem är egentligen inte avundsjuk på ett glassigt stureplansliv med snittar och champange och vimmelbilder? (Nog för att egenligen Linda har en hel del av det där). (Jag kan räcka upp handen direkt). Sen tror jag att det livet blir väldigt tomt och innehållslöst i längden. Då kan nog barn ge en mer mening i tillvaron. Men det jobbiga är ju att vi alla alltid ska framhålla att just mitt liv är jobbigast och stressigast. Varför är det en tävling egentligen? Varför blev det "den som har stressat mest när han dör vinner"?? Jag har provat att stressa och visst är det roligt att känna sig "upptagen" och "viktig" - att ha många gärn i elden. Men jag tycker inte att spänningsvärk och magkatarr och andra stressrelaterade symtom (hur lång kan man göra listan?), som tyvärr naturligt hänger ihop med ett överstressat liv, är särskilt glamouröst. Ett glamouröst liv tycker jag snarare idag är att ha tid för sig själv, tid för lugn och ro och avslappning när man behöver det, kombinerat med ett upptempo liv.

Den här ung-karriärkvinna vs småbarnsförälder-debatten är något som intresserar mig väldigt mycket men jag har ansträngt mig allt jag kunnat för att hålla mig ifrån ämnet eftersom det så tydligt upprör så många. Jag höll själv på att hamna i ett eget bloggbråk en gång då jag kritiserat en småbarnsförälder i bloggen. Det jag kan säga om det är att jag ångrar att jag skrev det jag skrev; det var otänkt. Och jag ångrar att jag tog bort inlägget; det var fegt. Jag står för det jag skrev. Det är ju så jag tycker. Så av naturliga skäl, som jag vet att jag en dag kommer att fnysa "jag hade ingen aaaaning om vad jag pratade om" åt, sällar jag mig till Team Ebba. All respekt till alla småbarnsföräldrar som kombinerar blöjbyten och hämtning och lämning till träningar med egna företag och karriär. Men ni har ju valt det själva. Därför har ni inte ensamrätt på att gnälla av sig ibland.

Själv har jag valt ett hyfsat oglamouröst jobb utan karriärsmöjligheter. Visst saknar jag ofta att det inte finns något "mer". Att det är ganska vardagsgrått och trist. Inga exklusiva affärsresor, middagar eller galor med goodiebags. Att jobba kommunalt är rent ut sagt så mycket tråk-svensson det kan bli. Men det är stabilt och tryggt. Har man väl fått en tillsvidareanställning är det svårt att få sparken. Jag behöver inte ha ont i magen för att jag inte är superförberedd till det superviktiga mötet och har hunnit gå en powerwalk just innan för att rensa huvudet och hitta fokus. Nej, jag kan gå till jobbet och säga - hej. jag har en läppinfektion så jag kan inte prata så mycket idag så ni får jobba på med det ni håller på med. Och är jag hemma en dag går världen inte under. Men, man får ändå känna att man gör ett viktigt jobb eftersom det fungerar ganska dåligt när man är borta. Och i alla fall var det en elev som välkomnade mig med ett "Good to have you back"! Sen är det stressigt ibland och väldigt soft ibland - en vecka kvar - sedan sportlov. Det är lyxigt det!

(Jag vet att det blev väl långt. Bra jobbat om du orkade läsa ända hit!).

Living in the 50s - no more

Idag hämtades köket vi plockat ner under veckan.

Min man frågade mig häromveckan när jag gjorde uppstekt palt om jag förrut någonsin hade tänkt mig själv steka palt jag själv gjort i ett femtiotals kök. Nope.

Och aldrig mer lär det hända. I 50-tals köket i alla fall. Palt kan hända - gillar verkligen det där norska mjölet så man sliper krångla med potatisen.

Produktiv helg

Hittills denna helg har jag:

• Bytt plats på mina och min mans kläder i två av garderoberna så att det numera är lite mera logiskt var jag har mina kläder och var han har sina.
• Rensat upp i underklädeslådorna så att det är färgkoordinerat igen och inte en enda röra. Och slängt sådant jag aldrig använder.
• Tvättat både maskintvätt och handtvätt bland annat min vita mössa som var gråaktig.
• Varit hos mormor.
• Gjort en gardin till trappfönstret (kan ju inte skriva sytt eftersom jag använde styrkband) av det här tyget:

Köpte främst tyget för att göra en tygtavla till vardagsrummet men passade på att ta till lite extra till gardin. Blev även några kuddfodral. Tygtavlan gjorde jag förra helgen. Tack Magda för tipset på tyget!

• Tonat håret (åh vad jag längtar efter att gå till frisören och lyxa med klipp OCH färg någongång. Men det är sådant som fick styrka på foten när man köpte hus...).
• Smort in läpparna med diverse salvor ca 500 gånger.

Och än är helgen inte slut! Det är kanske det bästa!

Barnvisning, klänningsakuten, förlovning, möjlig hundnappning

Hälsade på två kompisar igårkväll som fick barn i höstas. Konstigt nog hade jag inte ens fått se deras lilla nytillskott tidigare. Men nu är det avbockat på varför-har-jag-inte-tagit-tag-i-detta-tidigare-listan. Skönt. När vi var där ringde en vän som hade klänningsproblem. Hon skulle på bröllop idag och hade inget att ha på sig. Så igårkväll gick vi igenom mina gömmor efter något som kunde passa. Hon hittade en av mina gamla trotjänare - en svart/vit-randig sak som varit med på mycket galej. Kul att kunna hjälpa till. Grattis till henne också som förlovade sig under Thailandsredan!!

Idag kom en annan vän förbi med sina lilla hundvalp Rut. Trevligt! Men det skulle hon inte ha gjort. Risken är att jag kidnappar Rut. Jag vet ju var hon bor och vilka arbetstider hennes husse och matte har...

The Glamourous lip infection contiunes

Har ringt och tjatat mig till att få ta fler prover och få antibiotika. Jag ska även äta järn-tabletter eftersom jag hade ett järnvärde som var för lågt. Påverkar inte det ork och energi också har jag fått för mig? Hoppas det - i så fall kommer jag att bli duracell-kanin 24/7 =)

Världens dyraste mascara?

Men det är väl knappast troligt. Det är väl det som är skrämande i sammanhanget. Alltid finns det dyrare. Men 280 pix fick jag hiva upp för den här:
Tidningen Glamour hade gett den någon så kallad guldutmärkelse vilket innebär att den enligt dem är förra årets bästa mascara. Enligt tidningen skulle den kosta 250 kronor. Nog dyrt som det var men jag fick väl antagligen hiva upp ytterligare 30 kr i fraktavgift från Stockholm till Kicks, Skellefteå... Nu ska jag testa så får ni höra senare om den slår Lancome Hypnose vilken jag alltid brukar använda i vanliga fall, och om den är värd sina 280 kronor. Jag förväntar mig underverk.

What was up with yesterday??

Till och med perfekta blondinbella var seg och kände sig dålig:

http://www.blondinbella.se/2009/february/kanner-mig-fortfarande-dalig.aspx#Comments

Duracell-kanin

Idag är jag på topp! Rasande tempo, glädje och inspiration! Tänk var skönt det är med en fullspäckad dag där man är tvungen att vara igång. Ska försöka skriva upp nu när jag jobbar så jag vet när jag kan vara ledig och inte sitta och sega på med något och vara slö och omotiverad. Jobbar jag 80% måste jag ju se till att vara ledig också. Ledig för att vara på g när man väl måste.

Läpparna är något bättre också, men idag dricker jag bantnings-milkshake så jag undviker allt som kan förvärra saken.

Lite lycka beställd

Så är den beställd! Sista boken i Twilight-serien var äntligen ledig och ska nu skickas över från min gamla skola till mig! Can't wait!

Motivation & Glädje

Det är två svåra begrepp. Och känslan de inger infinner sig inte så ofta som de borde.

Vad är det som motiverar en att gå till jobbet? Vad är det som motiverar en att rätta uppsatser istället för att surfa runt och läsa bloggar? Vad är det som motiverar en att hålla lektioner? Att anstränga sig för att de ska bli bra?

Fick jag välja just nu skulle jag vandra omkring på stan, titta i affärer, gå och fika någonstanns. Sitta vid datorn. Men inget av det ger egentligen någon långvarig glädje eller lycka. Jag gick i affärer i förmiddags, köpte en jättefin diskmedelspump från Cult Design som ska stå i köket den dag det är färdigt och en liten present till några kompisars barn som jag ska träffa på fredag. Har slösurfat ett tag. Ska gå och äta lunch. Men motivationen och glädjen infinner jag aldrig. När jag kom ut från Duka med mina saker i handen kände jag glädje. Lycka över mina nya saker. Tyvärr varade det inte särskilt länge.

Förrut hade jag en bubblande glädje i att göra mitt jobb. Jag älskade det. Jag var supermotiverad. Nu är det bara grå vardagstristess. Men som någon sa - med ett nytt jobb är det kanske som med en förälskelse. Även nyhetens behag vad gäller arbete klingar av. Nu gör man det bara för att man är en pliktmänniska. Inte för att man tycker det är roligt.

Clown-jag

Bättre eller sämre? Jag vet inte jag. Nu är körtlarna i halsen svullna och ömma, men det ska väl vara så när kroppen jobbar på en infektion. Ringde vårdcentralen imorse igen men de hade inte så mycket att säga. Jag ska avvakta en dag eller två till och se hur det blir. Har jag feber imorgon ska jag ringa... Det kan ta tid innan det blir bra och det kan gå lite fram och tillbaka. Det var vad hon sa. Men hon är i alla fall väldigt trevligt sjuksköterskan. (Inte som den jag pratade med i måndags som försökte sänka en helt eller bara vara allmänt irriterad på patienter som ringer och våndas). Jag har gått från Missbildnings-Jane till ett mera clownlikt utseende. Det är i alla fall en förbättring. Och det går bättre att prata. Dock inte bättre att äta. Ser framemot lektioner i eftermiddag! Not. Sjuksystern tyckte jag kunde vara sjukskriven - munnen är ju som ens arbetsredskap som lärare. Men jag är för snål. Pengar går före högföle (det är ett norrländskt ord - betyder högfärdighet, men det gör sig inte lika bra på rikssvenska).

Svart & Rosa

Nu är bloggen svart & rosa. Jag behövde förändring. Enjoy.

Jobbar ikapp

Jobbar på för att komma ifatt med det som inte blev gjort igår. Önskar att jag hade ett jobb där någon annan gjorde ens jobb när man var sjuk och inte att det ligger kvar när man kommer tillbaka. Sjukdag = jobba fortare när man kommer tillbaka. Men jag måste säga att det märks att jag var borta igår - tror alla här uppe på engelskan har frågat hur det är med mig idag. Det är faktiskt imponerande. Har ju aldrig varit sjuk förrut sedan jag började jobba. Har inte haft en enda sjukdag tidigare vare sig från sommarjobb eller från lärarjobb. Och då har jag varit ganska risig ganska många gånger. Men eftersom det konstar en runt tusenlappen att vara hemma är jag aldrig sjuk - det lovade jag några av mina mentorselever i höstas - jag är aldrig sjuk. aldrig hemma i alla fall, det är jag för snål för, därför kommer ni att få se mig i alla möjliga tillstånd som finns. men man ska ju aldrig säga aldrig. nu när jag har spräckt nollan tror jag att jag kommer att vara hemma oftare när jag är sjuk. what's the big deal anyway? man får handla några grejer färre och jobba lite effektivare bara.

Helt ur fas

Jag är helt ur fas. Ingenting jag gör blir rätt. Mitt huvud fungerar inte. Ingenting blir bra.
Idag var jag tvungen att verkligen anstränga mig för att komma på vilken månad det är... Hur illa är det då? Jag skyller på läppförstoringen.

Misslyckad läppförstoring

Idag är jag hemma från jobbet. Därför sitter jag på pappas jobb och bloggar... Ska återkomma till varför. Var på vårdcentralen imorse. Det känns som att jag har brännskadat läpparna och det ser ut som att jag har gjort en misslyckad läppförstoring. Väldigt komiskt, men just nu är det inte roligt. Verkar vara så att jag är allergisk mot munsårssalvan. Så ju mer jag har smort, desto sämre har det blivit...

När jag ringde och sjukanmälde mig fick två kollegor och min chef leta igenom alla mina grejar efter de blad som mina elever håller på och skriver på, vilka jag samlade in förra veckan. Problemet var att idag hade jag ingen aning om var jag lagt dem. Men de lyckades hitta dem till slut i alla fall. Kändes dock så dääär bra. Måste skaffa mig bättre ordning på jobbet. Men det är ju det att hade jag varit där själv hade jag vetat exakt var de var.

Skulle åka förbi begravningsbyrån med en skorta och slips till morfar imore vilket jag kom på just före lunch så jag skyndade mig iväg för att hinna dit före 12 för jag tänkte att de har säkert lunchstängt mellan 12-13. Kom dit 11:56 ,då stod det på dörren lunchstängt 11:45-12:30. Vem har lunch då?? Det hade man aldrig förväntat sig. Så då tänke jag att jag kan ge skortan till pappa så kan han lämna in den på väg hem efter lunchrasten. Men så tyckte jag att det var lika bra att vänta den där halvtimmen till de öppnade igen. Det är därför jag sitter här och bloggar. On my sick day.

1000 kr kostar det här mig. Men läkaren tyckte att jag skulle vara hemma idag och jag har inte ens dåligt samvete. Efter förra veckan har jag inga reserver kvar och har man ett jobb som mitt där en massa människor stirrar på en hela dagarna måste man kunna skämta bort något sådant här och det har jag inga reserver kvar till. Inga skyddsmurar. De tog slut förra veckan när en och samma elev påpekade att jag var orättvis och att det kunde tolkas rasistiskt och att jag såg ut att vara gravid samma dag som jag fick mens (=menssvullen mage) och min morfar dog. Det går inte att gå till jobbet och vara grinfärdig. Inte hur många dagar i rad som helst i alla fall. Därför är jag hemma idag. Och om någon frågar är det läppförstoring - därför håller jag mig som en kändis inomhus och väntar på att svullnaden ska gå ner. Jag har dock inte råd att vara hemma fler dagar så imorgon får jag nog gå dit - Jane lips or not.

Melodifestivalen

Riktigt kul att vara på melodifestvalen och se hur de gör tv. Roligt med livesändningar! jag var riktigt imponerad av alla som jobbade med att få det att vara så professionellt som svts sändningar alltid är.

Sen att Mums-mums gick vidare var ju också roligt! =)

foto: norran.se

Efter melodifestivalen fick vi ut en sväng och avslutade med nattamat på max vilket resulterade i ordentligt såriga läppar... Måste gå till läkaren nu. Börjar vara riktigt less på munsår! Nu kallar min man mig för Jane - ni vet Jane i Fun with Dick and Jane... Inte roligt.
Men förrutom det var det en riktigt glamourous kväll!

Rosbakelse till mormor

Jag köpte en sån här på skolan i fredags.

Floristutbildningen säljer blomsterarrangemang varannan vecka och denna veckan var det så klart lite Alla hjärtans-dags-tema. De hade även gjort så kallade Rosbakelser. Roser i muffinsformar. Tyvärr kom inte formen med i bild, men från sidan ser den jättesöt ut. Tänkte att mormor behövde en liten rosbakelse så här några dagar efter.

Schlagerpepp, ego boost och bio

Efter en inte allt för upplyftande vecka tyckte maken att vi skulle göra något trevligt ihop. Firade lite Alla hjärtans dag en dag i förtid eftersom jag hade bokat upp lördagen med fika hos mormor och sedan melodifestivalen med mamma. Jag och maken gick till schlageryratältet på torget och åt Västerbottensbuffé - jättegott! Där hade jag en kompis och en fd elev som jobbade vilket jag påpekade för kompisen. Jag vet, svarade hon. Hon har redan sagt det. Hon sa att du var den läraren som alla killarna var typ kär i.

Efter lite schalgerpepp gick vi förbi min mans jobb och tittade på hans nya kontor. Han har övergett kontorslandskapet och flyttat in i ett eget rum med mer lugn och ro. Han valde mellan ett jättestort rum och ett lite mindre och han valde så klart det mindre. Det stora har stått tomt i ett år nu. Ingen vill ha det för att det är just fööör stort. Det händer nog bara i en norrlänsk småstad...

Därefter blev det bio - Benjamin Buttons underliga liv. Den skulle vara en drama/komedi, men vad det var som var komiskt missade jag helt. Möjligen var 7 st tvåsekundersklipp roliga. I övrigt handlade den om typ döden. Eller livet. Hur som helt var den lite för dyster efter en dyster vecka. Men hemma väntade en sån här fin Alla hjärtans-dags-blomma så då blev jag på bättre humör igen. =)

Själv hade jag köpt detta åt maken:

Innehållande en morgonrock så att han inte behöver frysa när han kliver upp på morgonen.

Lönesamtal

Hade lönesamtal idag (eller typ, jag-neggar-på-allt-jag-tycker-är-negativt-och-ursäktar-mig-med-att-min-morfar-dog-igår-samtal. men min chef sa att hon uppskattar att jag är rak och ärlig).
9oo pix blev ökningen. inte alltför illa får man säga. var då mer än väntat.
sedan till det bästa av allt - jag fick välja om jag ville ha löneförökningen från idag, eller från i april!(?) Funderade länge på vad jag skulle välja... Not. Kanske det lönar sig att gnälla lite? Eller så var det så att jag skrev på tillsvidareanställning idag och då har man rätt att förhandla upp sin lön (tror jag). Anyway - tror jag ska fira med att handla mig själv lite nya underkläder lagom till Alla hjärtans dag. Vem vet, Ingy och fd kollega - kanske får ni som ni vill... ;) Näe jag ba skämta. Not yet.

Hur mycket det än finns att gnälla på så får man känna sig väldigt tacksam att få skriva på ett tillsvidarepapper i tider som dessa! Och i engelska dessutom- min chef sa att LAS-listan brukar tydligen vara väldigt lång när det gäller engelsklärare.

alltså!

idag frågade en elev mig om jag är gravid.

tänk om man kunde ha en annan kroppstyp så att det inte var någon tvekan. äppelfigur plus IBS (balongmage) är ingen hit.

tror jag antingen ska se till att bli det snart så jag kan svara - ja, det är därför jag är tjock om magen. eller, så får jag se till att banta ordentligt så att det inte längre är någon tvekan. eller, bekosta en fettsugning och förflytta överskottsfett från magen till exempelvis rumpan eller höfterna eller låren.

vad röstar ni på?

11e februari 2009

RIP morfar.

Tillsvidare

Fick veta idag att jag från och med i söndags har tillsvidareanställning.

En stor fördel får man allt säga att skolan jag jobbar på nu har - det är nära till ICA, nära till sjukhuset och nära hem.

Vad mer kan man begära?

Nu ska jag gå på ICA och köpa med mig lite middag och gå till sjukhuset. Sedan ska jag gå hem. Ikväll kommer en kille och rengör vår vita lurviga vardagsrumsmatta. Helt gratis. Men jag måste hinna dammsuga först.

Shakespeare visste vad han pratade om

Får använda mig av mitt favorit-Shakespeare-citat igen:

Come what come may,
time and hour runs
through the roughest day.

Morfar ligger på sin dödsbädd och vi försöker hålla honom sällskap.
Tiden går sakta. Men stilla står den ju aldrig.

Diakonen kom in med en sångtext som morfar hade önskat att prästen skulle sjunga för honom förra veckan. Den gick något i stil med "Det enda som bär när allting annat vacklar är Guds nåd och Guds barmhärtighet". Jag läste upp texten för mormor och hon tyckte den var väldigt fin och var förvånad över att han hade kommit ihåg något sådant när han har haft så dåligt med minnet på senaste. Men som diakonen sa så kan det glimma till ibland. Kanske kommer det som man mest behöver fram ur minnet när man som bäst behöver det. Jag är glad att det hörde till morfars sista tankar i vaket tillstånd. Är tacksam för att man har en tro på att detta inte innebär det definitiva slutet, utan man får tro att han snart kommer att få det mycket bättre.

Lågkonjuktursträning & Stort avslöjande

Äntligen lyser solen efter att det har snöat kopiösa mängder från ungefär onsdag - tisdag.

Istället för att gå på ett flashigt gym i helgen och betala dyrt för att lyfta lite skrot där använde jag mig av det naturen erbjuder i helgen. Alldeles gratis. Sånt får man ta till när det är lågkonjuktur.

Tyvärr syns det inte riktigt hur brant det är och hur mycket snö det var. (Glömde ju dessutom fota innan vi började) Kul var det det inte. Men det blev värre.

Efter snöskottningen ägnade vi oss åt att bära ut betongkross från källaren. Resterna av tvättnedkastet. Vad är det man säger - den som vill ha ett fint kök får lida pin? Genom att göra detta själva istället för att hyra en sugbil sparade vi 5000 kr. Och en Glamour Girl gör väl vad som helt för pengar?? Se så snygg (och glad) jag var i mina oömma kläder och munsskydd:

This is me...then.

Extra extra!

The Death of the Boxer

Min man har hittat på att vi skulle säga upp Boxer-abonnemanget eftersom att att vi då ska få mer gjort och även få mer tid för varandra och inte bara fastna framför meningslösa tv-program. Nu har uppsägningstiden gått ut och vi har bara ettan, tvåan, fyran och sexan kvar. Men när man kommer hem från jobbet MÅSTE man ju se tv. Så är det ju bara! Så nu sitter jag och tittar på Doctors på fyran, vilket måste vara ett av de mest lame program som finns. Så vad är skillanden? Jag ser fortfarnde på tv och bränner middagen - det är bara det att underhållningen är sämre.

Postkodslotteriet

Mormor har vunnit 20 000 kr på två lotter på Postkodslotteriet. 10 papp per lott.

Tror jag ska börja köpa lotter. Kan behöva lite extra kapital till min husrenovering...
Då skulle det bli nytt badrum med ett sånt här:

Äckel-skit-snöoväder

Idag är det värsta sortens äckel-skit-snöstorm. Man vill helt inte gå utanför dörren. Tycker att skolan borde införa distansundervisning dagar som denna. När stormen ryter och det inte går att cykla för att vägarna är för oplogade borde alla få sitta hemma och jobba uppkopplade på någon videolänk. Då kan jag sitta där i myskläder och filt i soffan framför brasan och eleverna kan jobba hemma på sina rum!

Vi - tapetaffären och jag

Något som förvånade mig mycket på tapetaffären var att båda expediterna jag pratade med sa "vi" och syftade på mig. Till exempel frågade den ena "Är det tilltaget i de här måtten eller är det exakta mått? Bra, då kan vi justera lite grann med mösterpassningen när vi lägger golvet". Den andra sa något annat också - typ "Bra då kan vi..." men syftade helt klart på mig. Ska ni hjälpa mig att lägga golvet tänkte jag? (Inte för att det är jag som ska lägga det men...) Fast han erbjöd sig då aldrig... Sånna där säljtrix går inte hem hos mig. Tycker det är alldeles för inställsamt. Men han lyckades då helt och fullt överatala mig om att det är glasskiva och tapet man ska ha ovanför diskbänken. (Inte så svårt att överatala någon som vill bli övertalad kanske...). Gick ju in i affären för att jag såg dessa tapeter i skyltfönstret och fastnade direkt. Tänkte var kan jag ha någon av den där?? (De är snyggare i verkligheten. Min mobilkamera genom skyltfönstret i solskenet gör dem inte rättvisa). Och efter att ha pratat med min kollega föll det på plats - jag kan ju ha någon av dem istället för kakel! Men så när jag kom dit visade det sig att tapterna hade en snyggare och "gladare" syster. Jag blev helt förälskad. Så om maken samtycker blir det denna (crazy I know):

Om jag nu inte hinner ändra mig vill säga... Men det här med tapet känns verkligen helt som min grej! Jag älskar ju tapeter! Och det roliga är att det är enkelt att byta och därmed förändra hela köket. I like!

I am so not working here next year

Favoriten här ska vara mammaledig. Hon ska ha barn i juli. (Det var förresten chock nr 3 igår. Fast det var i och för sig inte jätteoväntat).
I am so not working here next year.

Men jag är bjuden hem till henne på köksinspektion! Hon är min köksinspiration och jag har inte bestämt mig - svart kakel eller glasskiva med tapet bakom? Hon har glasskiva. Med svart/guldskimmrande randig tapet bakom. Min man är inte helt övertygat om att det är en bra idé så därför hon bjöd in oss på köksinspektion för att se om vi gillar det! Sweet! (Hoppas bara att han köper det. Alltså, tycker det är en bra idé).

Ashton Kutcher har två barn

Fyra och sex år gamla. Jag vet, för idag satte han sig bredvid mig på lunchen.

Jag vill ha ett svart skrivbordsunderlägg och en svart musmatta! Mitt skrivbord är så trist med ett gammalt mörkgrönt underlägg och musmattan är orange och senapsgul och föreställer omslaget på läroboken som används på den här skolan, vilken jag inte alls gillar (varken skolan eller boken). Funderar på om jag ska investera i det. Kan ju ha det hemma senare om jag senare jobbar någon annan stanns där det finns snygga svarta. Som typ på mitt gamla jobb.

Idag ska jag beställa golvmatta till köket! Och köpa hårslingning. Utgifter utgifter. Får nog vänta med skrivbordsunderlägget. Känns inte så prioriterat.

Tearing down the house

Före:

Work in progress:

Efter ett tag:

När sedan även bänken på bilden togs bort hittades diverse föremål - bland annat:

en kapsylöppnare
ett grytunderlägg
två dukar
två rabattkuponger på kaffe från -98
två servetter
18 mycket stora dammråttor

Och detta!:

Det lustiga är att jag vet att det var någon historia om ett försvunnet armband. Den tidigare ägaren hade anklagat hemtjänsten för stöld. Tror till och med att hon gick till polien. Eller var det tidningen? Synd bara att hon inte är i livet längre så hon kan be hemtjänsten om ursäkt...

Dubbelchock

Chock nr 1: En av mina elever frågade om de kunde få min bloggadress. Hur vet de att jag bloggar? När har jag pratat om det?? Kände paniken komma över att ha förasagt mig. Hur kunde det hända?! När har jag gjort det? How could I slip up? Det jag har gjort så mycket för att dölja så länge! -Svenskläraren har pratat om det någon gång svarade han. Phu. Då hade jag inte tappat greppet.

Chock nr 2: En annan elev sa att han hade hört att jag var med i en församling och undrade om jag kunde berätta lite grann om den eftersom han var nyfiken. Detta, lixom bloggen, hör inte heller till sakerna jag berättar för folk hit och dit. Hur kunde han veta det? Det var assistenten som hade berättat det för honom. Ofta är det elever som stannar kvar och undrar över något och denna lektion var det flera olika. Då blir man ganska chockad när mitt i raden av frågor om att byta boken man läser och att det fattas en uppgift osv. att någon frågar om församlingen. Och väntar inte ens till han är ensam kvar heller. Too much to handle in one hour. Men roligt att han frågade.

Fyra frågor kvarstår dock:

1. Varför har svenskläraren pratat med eleverna om att jag bloggar?

2. Varför pratar assistenten med eleverna om vilken församling jag tillhör?

3. Ska jag lämna ut min adress nu och offentliggöra att det är jag som bloggar?
3b. Vad kommer det i så fall att innebära för bloggen. Vilka ämnen måste strykas från möjliga saker att blogga om? Hur ännu mycket mer måste jag censurera vad jag skriver om?
Skriv och kommentera vad ni tycker. Jag behöver råd. Ska bloggen hållas hemlig eller är det such a big deal om andra än bara mina närstående läser den?`

4. Hur beter jag mig om min elev kommer på besök till min kyrka?

Plötsligt händer det

Är du intresserad av ett 50-tals kök så säljer vi vårt nu. Det har gjort sitt hos oss.

Idag har vi beställt nytt! Och jag är inte det minsta nostalgisk. (Än...).

Bye bye köket. På måndag börjar vi riva. Imorgon ska vi packa ner i lådor.

50kr i soporna

har börjat rensa lite i köket inför renoveringen. gick igenom tidningshögen igår och hittade diverse försvunna grejer. skattemärket till bilen var ju en bra grej till exempel.
hittade också en oöppnad inplastad Ica Buffé innhållande en rabattkupong på 50 kr. Som gick ut i oktober. Buffénumret var från i april.

det man kan kostatera av detta är:

1. jag har legat efter med min postläsning
2. jag borde rensa i högen lite oftare och lite noggrannare
3. jag bryr mig tydligen inte tillräckligt om rabatter för att ens öppna tidningen och kolla om den innehöll en kupong
4. perioden april-juni är alltid lika hektiskt att allt som inte är superviktigt prioriteras bort
5. mitt intresse för matlagning är inte så stort som det borde vara
6. en skärpning behövs

Mina kollegor klottrar på min tavla!

Under dagens stödlektion gick jag iväg en sväng för att leta en elev som var på vift. När jag kom tillbaka stod det skrivet stort med stora bokstäver "JAG TYCKER ATT DU ÄR SÅ SÖT!" på tavlan. Mina elever upplyste mig triumferande att det var dataläraren som hade skrivit det. Där ser man.

Ashton Kutcher jobbar på min skola

Så är det.
Har jag sagt det förrut? Jag märkte det i höstas.
Jag har pratat med honom en gång. Ser honom ibland, senast i förmiddags.

Shakespeare-eftermiddag & Dagen-efter-ångest

En klass redovisarde Shakespearepjäser idag. Jag och svenskläraren har haft samarbete och idag skulle slutprodukterna presenteras. Jag har aldrig haft så roligt sedan jag bytte skola! Höll på att skratta ihjäl mig. Svenskläraren och en av eleverna hade tagit dit kassar med de roligaste utklänningskläderna! Det var fantastiskt roligt att, främst se killarna utklädda i klänningar och peruker och fevingar! Sjukt kul! Synd att jag inte kan lägga upp bilder så ni får se.

Nu ska jag på yoga. Därefter blir det promenad. Har lite dagen-efter-kalasdagarna-ångest... Måste göra mig av med några hekton buffémat och tårta. Fattar inte att jag aldrig lär mig. Jag äter tills jag mår illa och sedan känns det som att jag har gått upp tre kilo. Och snart är det ju Alla hjärtans dag-gelehallon- och Semel-februari... Måste ut!

Drama drama

Hamnade mitt i ett bråk utanför entrén idag när jag kom till jobbet. Försökte avstyra med halva skolan som publik. Inombords var jag nervös, det kändes som att vad som helst kunde hända men jag lyckades behålla lugnet och två av dem gick iväg mot stan men fortsatte att skrika hotelser. Då kom skolans fritidsledare som en räddande ängel. Han gör ett kanonjobb alltså. Jag hade ingen aning vad jag skulle göra. Har inte riktigt rutin för sånt där. Phu - helt slut innan jag börjat jobba. Som tur är blev utgången bra. Får hoppas på ingen fortsättning följer bara.

Äntligen händer det nåt!

Idag kommer det hem en snubbe och tittar på vad det kan kosta att ta bort tvätt- och sopnedkasten i huset som upptar så mycket plats helt i onödan. Min man tror 10000. Jag är pesimist så jag säger 25. De behöver ju göra en yttervägg i källaren när sopnedkastet tas bort. Betongklumpen ute på gräsmattan måste vi tyvärr vänta med att ta bort till sommaren eftersom att det inte går att putsa på utsidan eftersom det är kallt där. Tanken är att det ska gå bra att pusta från insidan genom att ställa en kupévärmare inne i klumpen där ute. Ehhh... Jag fattar noll och är glad jag slipper. Det enda jag förstår är att det är komplicerat och dyrt. Men tackar regeringen för rotavdrag (eller vad det nu är det heter?).

Igår var jag på svullarfest #3 med fd kollegorna (dock inte med de två föredettingarna som brukar kommentera här på bloggen tyvärr, men med andra trevliga människor!). Säga vad man vill och lärare - men de kan vara högludda och ha roligt! =)

Ikväll blir det fjärde och sista festen. Nu med mammas ungdomskompisar. Och även idag har jag glömt ta med mig diskhandskar! Jag sa till mina föräldrar att jag fakturerar en nagelbandskräm senare ;)

På tal om brunt

- Min blogg är ju också brun! Har ni tänkt på det?? Jag övergav ju den rosa layouten för denna bruna för ett bra tag sedan och den har visst fått hänga kvar. Konstigt.

50-års fest #2 igår var mycket trevlig! Jag har så trevliga släktingar! Synd bara att den tremening som är närmast mig i ålder inte kunde komma.

Jag åt så att jag mådde illa så efter kalaset lyckades jag faktiskt få ut mig själv på en timmas promenad! Utan Cissi eller Magda! Kors i taket! Det var länge sedan det hände. Både att jag promenerade själv och att jag promenerade över huvud taget.

Ikväll ska jag äta samma goda mat för tredje (!) dagen i rad! Ska försöka äta lite mindre idag.

50-års fest #1 och 30-års kalas

Igår stod mitt sovrumsprojekt klart lagom till 50-års fest #1. Jag är nöjd med resultatet (förutom att jag var sugen på att överraska med en ny säng. Då hade det blivit ännu bättre men jag vet inte hur det hade tagits emot... Till mamma - behåller du "benfotöljen" du fick kan du ju använda pengarna du önskat dig till en ny säng i stället. =) Tänk valnöt! =) ), och mamma verkade vara helnöjd! Så här blev det:






Därefter var vi på kalas hos Johan som fyllt 30. Här är han med nya presenten.
På torsdag åker han och Cissi till Thailand - jag är inte alls avundsjuk! Och mina promenader blir fortsatt lidande. Jag kommer mig ju inte ut utan henne, men jag önskar dem en trevlig resa i alla fall!

Nu ska jag göra mig i ordning för 50-års fest #2. Nu är det släkten och håret ska lockas.

Fienden

Min största fiende är Huvudvärken. Tänk att han aldrig kan lämna en ifred. Att han alltid ska komma och förstöra. Man tycker det går bra. Man är inne i ett flow. Och så kommer han och hälsar på. Tänk om man kunde slippa honom en endaste dag. Jag ska gå till rätten och begära besöksförbud! You're not welcome!

I've got brown on my mind

Har kommit ganska lång med mitt sovrumsprojekt. Det blev en blandning av brunt, beige och grönt. Nu är det lampor som fattas. Ni får se sen, lägger nog upp en bild när det är klart.

Men jag vet inte varför jag dras åt det bruna hållet så fort jag ska göra något åt någon annan? Undrar om det är för att jag aldrig någonsin har köpt något brunt i inredningsväg åt mig själv. Jag har alltid varit en svart person. När kompisarna hade bruna skinnväskor och skinnskor på nittiotalet hade jag svart. Kaffe Latte-trenden på inredning hakade jag aldrig på. Däremot det svarta och det vita, det har jag kört stenhårt på (börjar gå till överdrift). Dock hade jag faktiskt en brun klädperiod för 2-3 år sedan när det var ganska poppis. Ett linne från den tiden har jag dragit fram idag och sitter här ikädd i brunt.

I december när jag skulle göra julfint i skyltfönstret på V blev det brunt. Jag tycker det är superfint med brunt hos andra, inte hos mig. Jag tror att jag är mesig när jag kör på brunt. Hårt och svart ska det vara. Men då längtar jag nog omedvetet efter det mjuka och murriga eftersom det kryper fram så fort tillfälle ges.

Funderar på att börja dricka kaffe igen. Måste bli piggare. Räknas kaffe som svart eller brunt? Jag dricker med lite mjölk i så då är det väl snarare beige/brunt. Därför har det fått gå bort ur min värld. Men nu när jag omger mig med brunt igen kanske jag ska börja dricka brunt igen också. Eller har du en bättre idé, som inte inkluderar magkatarr?

Ingen bergsutsikt för pappa

Hatar att ha dåligt samvete. Det är en av de känslor jag inte har lärt mig hantera.
Nu har jag dåligt samvete för att jag inte lyckades hjälpa pappa välja tapeter till sitt kontor.
Det var före jul men det lät som att det kunde vänta tills efter jul och jag utan deadline kommer aldrigt till skott. Nu var det tydligen överspelat och hans rum har målats istället...

"Jag behöver inga tapeter. Det ska ändå upp så mycket grejer på väggarna. Det är som att kasta pärlor för svinen" uttrycker han det. Men jag vet att han inte menar det. Egentligen vill han ha en vacker fototapet med ett berg som jag visade honom som kostar flera tusen. Orealistiskt ja, men det kanske fanns alternativ. Men det vet inte jag för jag undersökte aldrig saken vidare.
Och nu gnager det. Samvetet. Måste kompensera. Men hur?

Om ni undrar varför jag hinner blogga så mycket idag är det för att det är uppsatsrättningsdag. Det går segt med uppsatserna. Bättre med bloggen.

Part-time interior decorator

I veckan jobbar jag halvtid som inredare. Eller ok, 20% i alla fall.

För den det har undgått fyller min mamma 50 nästa vecka och hon har bett mig fixa grejer till deras sovrum. Allt ska köpas nytt inkl lampor, gardiner, gardinsstång, överkast you name it. Jag är sugen på brun/beige/guld/brons men är rädd att jag fegar ur och kör på vitt istället.

Nu förstår jag verkligen hur svårt det måste vara att jobba som inredare. Man ser stället någon enstaka gång och sen ska man sitta och rita och köpa grejer och försöka minnas. Jag står på stan och har ingen aning om vilken färg sovrumstapeten är. Färgåtergivningen på min mobilkamera är helkass. Blir att handla på öppet köp, åka dit med grejerna och se om det passar. Så får hon också säga vad hon tycker.

Subway-lunch

Idag var dagens lunch risgrynsgröt. Ingen hit att betala för men hade tänkte det ändå men just innan jag skulle gå och äta frågade en av mina favoriter här om jag ville gå på Subways och luncha istället. Så då blev det tonfiskmacka, my favourite, och renoveringssnack istället.
Vi är snart på gång med renoveringen hemma igen! Det blir köket. Vi har bestämt oss en gång för alla att nu ska hela rasket rivas. Tyvärr har vi inte min kollegas tempo - de har precis totalrenoverat klart hela huset. På mindre än två år! Fatta!

Shortest weekend ever

Helgen som var var nog den snabbast förbipasserande någonsinn. Blir väl så när man jobbar även lördag... Smart planerat tycker jag att vi skulle börja terminen med sexdagarsarbetsvecka.

Lördagkväll var det 30-års fest med utgång vilket blev dyyyrt och seeent och resulterade i att jag sov till halv två. steg upp halv tre. Sedan var det inte så mycket kvar av den helgen. Men hann faktiskt med en del ändå - packa upp resväskorna från resan, sortera bort sommarkläder jag aldrig mer kommer att ha, städa lite, vara på första mötet för terminen på V och handla.

Bling-bling + Shakespeare = ?

Julklappen jag fick förra veckan var en bling-bling korthållare. Ser ut som en jättediamant med en vajer i sig. Funderar på att ta hit den på jobbet men jag vet inte riktigt om jag törs. Börjar vara mycket krimskrams här. Jag har nyss tagit hit en artikel av Linda Skugge från tidiningen Chic som så klart har rosa bakgrund och satt upp på min anlagstavla som verkligen är i blickfånget för ALLA här i krokarna. Just under sitter ett helsides uppslag ur DN men färgbild på Bella och Edward ur Twiligth-filmen. Och på mitt skrivbord står följade (i ett urval):

En svart blomkruka med låtsasväxt i
En vit Starbuckstermosmugg
En rosa "Little I"-minttablettask
Två tavlor med en grön och en rosa/orange blomma samt
En handkräm från Lush
En mönstrad kalender
Chockrosa post-it lappar

Jag vet inte hur mycket mer jag kan tona upp mitt rosa-glamour-self... Men tar jag hit bling-bling hållaren ska jag sätta dit mitt nya favoritcitat av Shakespeare som hjälper mig igenom mina tråkiga dagar:

Come what come may,
time and hour runs
through the roughest day.

Färdlektyr

Enligt Ebba von Sydow ska man tydligen blogga om vad man har läst på semestern. Så jag gör det då.


Jag läste ut Eclipse - den tredje boken i Twilightserien av Stephenie Meyer. Har du inte börjar läsa dem än - börja! Nu har jag bara den fjärde boken kvar men jag vill inte läsa den ännu. Jag vill dra ut på det och ha kvar den, spara på den. Men för att fortsätta på vampyrtemat läste jag John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in. Att båda handlar om vampyrer är dock den enda likheterna med Twilight. Låt den rätte var otäck och ganska dålig skulle jag säga. Slutet var bra men genom hela boken var den otrevlig. Och inte särskilt spännande heller. Sånt gillar inte jag. Men jag kommer säkert att ska se filmen i alla fall. Efter Den rätte började jag läsa Snabba Cash av Jens Lapidus. Den är jag ganska fast i. Handlar om Stureplan, kokain och juggemaffian. Kan det bli bättre? Hmmm... Men den funkar!


Så klart läste jag också decembernumren av Glamour och Chic som jag tog med mig. Jag har insett att att prenumerera på två tidningar samtidigt inte är min grej. Det är stressande! Jag har aldrig hunnti läsa ut den ena innan den andra kommer och så byggs det på hög! Skulle aldrig kunna ha en dagstidning. Men min Chicprenumeration ska ha gått ut vid det här laget. Jag ringde och frågade och de sa att det inte skulle komma fler nummer. Men det gör det. Och jag förstår inte varför. Den är bra, men jag blir stresad. Hade tänkt säga upp Glamour, men den hade jag visst förskottsbetalat ända till februari. Och jag känner på mig att jag kommer att förlänga. Måste ju ha någon av de tidningarna. Tycker båda är bra. Svårt att välja, men jag kan inte ha båda.

14/1 igen

Idag är årsdagen då jag förlorade en av de bästa vänner jag någonsin haft.

Men jag har accepterat det och gått vidare.

De första sex månaderna var otroligt jobbiga. Då tänkte jag på det varje dag. De första tre månaderna var jag förkrossad. De senaste sex månaderna har inte varit riktigt lika jobbiga. Då har jag bara tänkt på det - ofta. Ibland har det kanske gått flera dagar. Men som klyschan lyder så läker tiden alla sår. Livet blir aldrig detsamma, men det kan blir bra ändå. Det som har varit positivt är att det har fått mig att anstränga mig till att skaffa nya vänner. Saken är den att om man har en vän som har allting blir man bekväm. Man har inte så stort behov av så många andra så man anstränger sig inte så mycket för att skaffa nya vänner och kanske inte heller ens med att underhålla andra relationer man har. Men det har blivit annorlunda. Jag har insett att det inte är särskilt bra att bara ha en nära vän. Nu har jag fler vänner och jag är duktigare på att träffa dem.

Men såklart kan ingen ersätta dig.

Glamouröst, eller inte så glamouröst.

Jag har ju alltid velat bo i Stockholm eller åtminstonne jobba med något så att jag får resa en del. Som min pappa gjorde i 10 år. Stockholm varannna vecka, eller tre dagar i veckan.

Idag åkte min man till Stockholm eftersom han har ett sådant jobb som gör att han får åka till Stockholm ibland. Jag brukar vara lite avundsjuk, men idag var jag inte det minsta avundsjuk. Han har varit jätteförkyld i två dagar och vi har sovit dåligt sedan i torsdags. De två senaste nätterna har han hållit oss båda vakna med sin förkylning. Och när han var uppe imorse vid 5-tiden tyckte jag bara synd om honom. Det är inte det minsta glamouröst att åka med 6-planet till Stockholm och hålla kurs när man är dödsförkyld. Det är bara tragiskt. Tyckte så synd om honom. Och jag var för ovanligheten riktigt glad av att ha mitt hyfast softa jobb här i hemstaden att gå till.
Ett jobb som man fixar med även om man inte har sovit ordentligt på fem nätter. Fast man spottade blod (inte så glamouröst, nej. Varför gör man det? Har nog aldrig gjort det förrut. Är det farligt? Jag har ju en läkarstuderande bloggläsare - har du något bra svar?) när man gick upp på toan kl 5 och blödde näsblod när man sedan till slut släpade sig ur sängen vid drygt 8 och kom inte ens ihåg varför man kände sig mer död än levande. Nej, jet-lag är kanske inte så glamouröst after all. Och inte Stockholm alltid heller.

Men i natt ska jag nog få sova en hel natt.
Krya på dig hubby, där borta i storstan!

Träningsabstinens

What's up alltså?! Jag har träningsabstinens! Har inte tränat på en vecka och nu kryper det i kroppen. Har frusit hela dagen så nu värker det i musklerna och de längtar efter att få bli uppvärmda och bli igenompumpade med friskt och fräscht blod. I en vecka har jag suttit stilla och ätit Toblerone och andra godsaker.

Jag är avundsjuk på Ingoman som ska träna ikväll på det som är Skellefteås bästa gym nu och definitivt kommer att vara det i mars - Friskvårds!

Men det blir inte idag. Jag har en trillion saker att ta tag i hemma efter resan och imorgonkväll ska jag ju som sagt bort. Men på torsdag ska jag minsann träna.

20-kronors present

På onsdag ska jag träffa mina gamla kollegor på en typ julgransplundring. Jag ska ha med mig en present för 20-25 kr som jag tror måste funka både till killar och tjejer (vi har en karl i vårt sällskap). Vad köper jag? Förra året gjorde vi det här före jul (eh...alltså förrförra året) och då köpte jag en påse med"julte" som hade saffranssmak.

Nu funderar jag på kanske mörk choklad.
Har ni några andra förslag?

Mer Starbucks

Ja. Det är glamouröst att vara jetlagged. Och svara på frågan "Vad brun du är! Har du varit utomlands" flera gånger om dagen =) =) Och jag som i jämförelse med min mor och min bror var rädd för att det inte skulle synas. Phu. Som tur är gör det visst det. (Fast min mormor tyckte inte det).

För att ta med mig lite extra glamour till jobbet idag tog jag dit min Starbucks-termosmugg som jag köpte där borta. Den ska förgylla min vardag och få mig att både ha varmare te längre och minnas värmen och solen längre.

Jet-lag och söndagsångest

Man är ganska jet-lagged.

Sitter uppe och slösurfar men borde verkligen gå och lägga mig men det är ju så fel i kroppen alltså. Jobbigt med 7 timmars tidsskillnad. Varför ska det vara så egentligen? Det är väl onödigt. Minns särskilt hur frustrerande det var när jag bodde i USA. Särskilt när jag gick på en skola på en ranch ute i bergsöknen som endast hade EN telefon som vi elever fick använda. Så i bästa fall kunde man tajma in ett telefonsamtal i veckan...

Förutom tidsomställnigen vill jag inte gå och lägga mig eftersom att ju fortare jag lägger mig ju fortare blir det söndag och ju fortare söndagen är här (nu var den ju visserligen det för 47 minuter sedan, men jag menar alltså när man kliver upp och söndagen således börjar på riktigt) ju fortare är den slut och då innebär det att det blir måndag och jag måste gå till jobbet. Jag har söndagsångest alltså. Men lite extra topping av jet-lag.

Tänk om man hade en sån här nu, så mycket bättre det skulle kännas.

Resedagboken

Jag har semester. Semester från allt. Internet, mobiltelefon, städning, matlagning, diskning, tvättning osv.

Ok, nästan i alla fall. Har väl gjort allt av det där litegrann, men jag orkar inte blogga om vad jag gör på min semester så om du vill veta det kan du läsa min mammas blogg. Hon är flitig hon.

Jag kanske lägger upp några bilder så småningom. Kanske efter fredag för då ska vi åka ut till en liten ö i karibiska havet och snorkla! How about that?! =)

Äsh, här lägger jag upp en bild på en cenote jag badade i i förrgår. Supernice!

A 7-eleven Christmas

Vi körde så fort Peugeot 107:an tillät för att hinna fram i tid till Kalle Anka. Men så fanns det ingen TV-antenn. Och ingen DVD heller. Och man som trodde att Hammarby Sjöstad var ett modernt ställe. Inte som någon utpost i Norrland där jag egentligen brukar fira jul. Så vi tankade hem 2005 års Kalle Anka från Pirate Bay istället och gick för att köpa middag. Inte ens Max eller Konsum var öppna. Antar att alla satt hemma och tittade på årets Kalle. Bara 7-eleven var öppet. Där jobbade en karl som jag tog för en muslim. Han bryr sig nog inte om Kalle. Han kommer nog inte att tanka ner en gammal variant när han kommer hem från jobbet. Men "God Jul" sa han.

God 7-eleven jul = en köttbullsbaguette, två micropizzor, en brownie, en pistagesnurra, två chok-o-licious lakrits, en påse persikogodisar och två påsar Tyrkisk Peber. En påse ska jag spara till Mexiko. Alltså till imorgon. Ciao!

Jul i gettot

Nu sitter jag här i Eskilstuna och laddar över allt man kan tänka sig från Kristians never-ending bibliotek av musik. Sweet =) Och vi som ändå fick en julklapp av dem! En radio som man kan få in alla världens radiokanaler på så att vi kan ligga på stranden imorgon och lyssna på radio. =) Man får ju inte gå miste om musikunderhållning även fast man solar =)

God Jul på er!

Storasyster

Den stora syster jag aldrig hade när jag växte upp är hemma på jullov.
Därav har jag nu nagelförlägning och Starbucks kaffe samt retrosmink inhandlat i The US and A.

Fast

Idag har jag skrivit på papperena som kommer att innebära att jag får en tillsvidareanställning här på 80 % i februari.

Jag borde vara glad.

Det här är väl vad vi alla vill ha? En trygg och säkrad framtid. En stabil ekonomi. Att veta vad man ska göra. Vad man har.

Istället känner jag bara tomhet.

Men man måste dock ge en eloge till skolledningen här. Idag hade vi personalfika med smörgåstårta (my favourite!) och de framförde en sketch och Pistvaktsdansen i full utstyrsel!

Decemberväder

Snorhalka. Grus. Slask. Duggregn. Mörker.

Can't wait to trade it all in!

Någon ser mig

Någon ser mig. Helt klart.

Träffade en av mina favoriter på lunchen som faktiskt gifte sig på Lucia. Så då fick man surra lite bröllop och resor. =)

Sedan fick jag årets julklapp av kommunen. Som i år var MYCKET bra!
Två grytlappar med Skellefteå-tyget och salt och peppar-kar i form av ett svart och ett vitt spöke. Supersöta! =)

Nu är jag glad igen! =)

3½ dagar

3½ dagar kvar. Jag är trött, less och uttråkad. Om det då fanns någon som kunde inspirara mig. Någon som gick prata med. Någon jag tycker om.
Här finns inget. Bara uppsatser. (Ok, igår var en ganska bra dag. Det var ju måndag. Tisdagar är alltid värst. Då är man tröttast. Det var inte riktigt nyss helg och det är väldigt länge till nästa. Men när helgen väl kommer då är det många dagar till dess jag måste hit igen). MEN, MAN SKA VARA GLAD ATT MAN HAR ETT JOBB I DESSA TIDER. OCH DET ÄR JAG. JAG BARA GILLAR DET INTE. Jo Mari, jag försöker lyfta blicken och stå på berget. Men det är inte alltid lätt. Ensam är inte stark. Läraryrket har alltid sagts varit ett ensam-jobb. Jag har aldrig sett det så före jag kom hit. Och jag gillar det inte.

julig touch

bloggen har numera en liten julig touch. röd text. hidious, jag vet. men det blir bara för ett tag. jag kan ju inte byta bakgrund till julmotiv. vet ju inte hur man gör. så lite teckenfärg får duga. och så lägger jag upp en fin bild jag hittade. how's that for julstämning?!

ego boost

idag hade jag inga lektioner och på min gamla skola var det Luciatåg så jag passade på att åka dit och se på det. hade tänkt hälsa på en av mina favoritklasser från förra året och deras svensklärare (vi hade en del sammarbeten i klassen) men det visade sig att svenskläraren var sjuk så då passade jag på att vara vikarie. (hur sjuk i huvudet är man om man vill jobba gratis när man är ledig??) men det var inte så mycket till lektion. de skulle förbereda redovisningar som nästan alla grupper redan var klara med så de fick gå efter en halvtimme. men mycket roligt var det i alla fall att träffa dem och prata med dem. en riktigt ego boost. =) de är inte så nöjda med engelskan det här året och ville gärna ha mig tillbaka. =) likewise.

sedan var jag på zonterapi. vilken gjej! helt sjukt! om jag har haft svårt att hitta saker att göra av med pengar på tidigare (???) har jag nu hittat något att lägga dem på. ska nog gå på en serie i januari eller senare. är man desperat så provar man allt, eller hur? även om det ruinerar en.

men för att inte sväva fram och slå huvudet i taket körde jag nästan på en pappa som var ute med barnvagn. han blev riktigt galet arg. och det kan man ju förstå. så då fick man känna sig lite lousy som motvikt allt det positiva. not more than fair. jag blev i alla fall inte skyldigt till man slaughter. (eller baby slaughter).

en sekund längre

hörde på radion idag att 2008 blir en sekund längre. de förlänger året med en sekund.
det innebär visst att 2008 blir det längsta året sedan 1992.

frågan är då om man vill att 2008 ska vara ett ovanligt långt år??
vad tycker du?

för mig personligen har 2008 varit ett mycket dystert år (jag kanske gör en sammanfattning som förra året när det börjar närma sig slutet. blicka bakat för att blicka frammåt lixom) så för mig hade det gärna hellre fått kortas ner lite grann. men med tanke på var jag kommer att vara just när den extra sekunden infaller - precis före tolvslaget på nyårsafton - så har jag inget emot det. Det hade gärna fått vara flera fler sekunder precis då. =)

lately

just nu sitter jag o väntar på att hårtoningen ska verka. slingade håret i onsdags fm med en slingning jag köpte på ica eftersom jag inte orkade gå längre och de hade typ en sort att välja på. blev helt fel och den gamla utväxten fick sån där sverigeperuk-gul färg. Ni som har sett mig och opponerar er - det har varit skumm belysning, ni har inte sett ordentligt. Det är hemskt. Klippte mig i fredags och passade på att köpa en hårtoning som ska ta bort det sverige-gula. Förhoppningsvis.

Efter frisören - fredagsmiddag från ica hos mamma o pappa. Sedan Mamma Mia med C och J. Jag höll på att skratta ihjäl mig! J var inte lika road och det var väl halva behållningen. ;) Antar att Mamma Mia inte är killfilmen direkt. Eller ok, inte straight-killfilmen. (Förlåt P och K). =)
Sedan låg jag vaken till 2:30 och läste New Moon. Hade druckit kaffe efter middagen. Därför kunde jag inte somna. Så måste det vara. Jag kan inte längre dricka kaffe på kvällstid. Nu har jag konstaterat det och ska försöka undvika det i fortsättningen.

Igår fick vi upp (under högljudda protester av min man) lite saker på väggarna i sovrummet (3 av 6 saker, inklusive sänglamporna som vi fick i julklapp förra året (!). Tänkte att det är väl dags innan man får nya julklappar att ev hänga upp...) Men är det iaf gjort o nu är det lite mindre kalt iaf. Men tre saker återstår fortfarande.

Lördagkväll hade vi bjudit in på lite glöggparty. Det var mycket gott och mycket trevligt! En kompis kom med min favvokofta som jag har haft borta i typ en månad. Den är en helt vanlig svart kofta som jag har över allting jämt så iofs har det väl varit bra att den har varit borta för det har inneburit att jag har måstat variera min klädsel betydligt mer. Jag blev så glad att jag spontant slängde mig om halsen på honom och gav honom en riktigt stor kram. Jag vet inte vem som blev mer förvånad av min reaktion - jag eller han. Det hör inte riktigt till vanligheterna. Egentligen borde jag kanske ha blivit lite sur på honom eftersom att han har haft koftan i en månad och inte sagt något. Jag har letat igenom garderoberna och frågat min mamma om jag glömt den hos dem en massa gånger och tillslut nästan accepterat att jag kanske måste köpa en ny även fast jag köpte denna i september. but now it's found. Hallelujah! En annan kompis kom med en julblomma i kruka! Chock.

Idag - promenad med C som vanligt. Sedan besökte jag mormor på sjukhuset och morfar kom också dit så jag fick träffa honom också. Alltså, när man inser hur glada de blir när man kommer på besök skulle man verkligen hälsa på oftare!! (Men å andra sidan - då kanske de inte blev lika glada :P och sen är det ju så klart lite speciellt när hon är sjuk och ligger o har ont och långtråkigt). Det var i alla fall värt varje minut gånger 5 att se dem så glada! Varför är man så upptagen jämt för?! Är det så viktiga saker man håller på med egentligen frågar jag mig?? Kände när jag gick därifrån o de satt där o strålade som små solar att det är väl det som är viktigt i livet och inte allt annat som man sysselsätter sig med hela tiden.

Efter det tog vi med lite fika som blev över från igårkväll o hälsade på mina svärföräldrar som jag inte har träffat sedan 18e oktober! Huvva vad busy jag har varit i november alltså. Vi brukar ju hälsa på dem rätt ofta ändå.

Sedan sist en jättebra kväll på V. Tack Mari!
Nu ska jag skölja ur håret.
Hoppas det blir fint och att det blir en bra vecka!
kram på er

Drea-ea-ea-ea-eam, dream, dream, dream

All have to do is
Drea-ea-ea-ea-eam, dream, dream, dream.

Fredagsdepp

Can someone please take me away?!

Jag vill inte vara här.
Ändå har jag snart bundit fast mig på ytterligare en termin.

Den här hösten har nog varit den längsta någonsin. Av flera anledningar.
En av anledningarna är jag jag känner helt ensam på jobbet. Idag åt jag lunch ensam. Sitter och rättar prov för mig själv. Inga elever, inga lektioner. Inga kollegor att surra med och fika med. Ingen annan att förlita sig på som håller en uppe. Bara jag. I två veckor till.

Men sen ytterligare en termin.
*Suck*

Teknik

Fick vara tekniksupport åt mina äldre kollegor här igår. De ville ha genomgång av hur projektorvagnen fungerar. En liten reflektion bara - om jag ingick i Teknikarbetslaget och inte visste hur projektorn fungerande skulle jag nog tycka att det var lite pinsamt.

Här om veckan när mina elever hade prov och jag hade tagit in min laptop för att jobba undertiden utbrast en av eleverna förundrat -En laptop... som att han aldrig hade sett en förrut. Det hade han nog inte heller. I alla fall inte i skolan. Men faktiskt är det så att vi i två av arbetslagen har fått bärbara datorer. Ganska lyxigt tycker jag. Men en av mina teknikmotståndarkollegor utbrister lite nu och då -Jag hatar den här datorn, om hennes. Jag tycker min är rätt fin jag. Jag gillar alla former av teknik. Har alltid gjort. Det blir väl så när man växter upp och har en teknikintresserad pappa.

Miljöombyte

Jag behöver verkligen ett miljöombyte! Min man är i Stockholm (igen) och min bror är i Thailand! Själv var det länge sedan jag var någonstans över huvud taget.

But how's this for a miljöombyte?!:

Playa del Carmen, Mexico.

Den 25:e smäller det!

Yiiha!

Fick just min anställning förlängd över jul! =) OCH jag får ta kompledigt fredagen den 9/1. Which means I'm getting paid for lying on the beach! =) Yiiha!!

Not So Good After All

Stolarna var fel. Så typiskt. Så fick vi krångla tillbaka dem i bilen och köra tillbaka dem till affären. Modellen hette BP men skulle ju heta LA. Klantiga försäljare... Nu får vi vänta minst lika länge till. =( Och jag som rev sönder en gummilist i bildörren när jag slet upp den fast bilen inte riktigt hade tinat ordentligt, i min iver att få hem dem. Nu måste vi laga den också.

Måndag

Jag vet inte varför, men de senaste veckorna har faktiskt måndagar varit de bästa veckodagarna. Vet inte om det är för att man har låga förväntningar och söndagsångest före som man alltid blir positivt överraskad. Men måndagar är bra!
Som idag till exempel. Jag hade en ganska soft morgon och hann ändå få gjort det som behövdes innan lektionerna. Sen var kanadensiskan med igen vilket så klart var ett lyft. Under lektionen tog jag ut min elev som ligger bakom den officiella svenska Twilight-sidan och frågade henne om hon kunde tänka sig att berätta lite i klassen om det eller om jag fick intervjua henne och det kunde hon! Hon blev jätteglad och tyckte att det var roligt att jag var ett Twilight-fan.

Senare idag hade jag medarbetarsamtal med min chef vilket var trevligt och uplyftande. I quote: "Jag tycker du är duktig på samtal. Du är tydligt och rak när vi har haft våra elevsittningar med föräldrar. Det kan ju vara lätt att man slätar över lite och sopar under mattan när föräldrarna är där. Men det gör inte du." Nope. Inte jag inte. Jag är inte konflikträdd jag inte. Jag säger det som behöver sägas. Är inte rädd för att vara obekväm. Kul att man får beröm för det =)

Sen ringde de idag och sa att våra stolar har kommit! Jippi! Så nu ska vi åka och hämta den och därefter äta på Max! Jippi! =) Måste bara vänta på att bilen ska tina upp först... I love Norrländskt. Not.

Den som hinner göra flest saker på en helg vinner

Så har min helg varit. Fullsmockad.
Punktar upp några saker:

Fredag:
Advanced cooking
Chris Rock
Twilight

Lördag:
Yogaförmiddag 7:30-11:30. Två pass inkl fruktsalladsfrukost
Gröt- o avocadolunch
Flytthjälp - hjälpte en kompis litegrann att flytta
Lunchmiddag - blev bjudna på mat av hennes familj
Julpyntande
TV och godis
Middag hos mina föräldrar (ej inplanerad)
Mer julpynt och städning
Film och sova på soffan

Söndag:
Promenad
Disk
Idol/Bygga ihop träramar/Göra tygtavlor
Fika och städning på Vineyard

Hur mycket hann du?

O tid var är du?

Kan någon tala om för mig hur man får tid till vardagssakerna? Hur hinner/orkar/vill andra handla, laga mat, diska, städa, tvätta och jobba?? Jag hinner det då inte!

Mer Twilight

Nu har jag bokat biljetter till på fredag!! Lääängtar! (Hoppas bara att de flesta av ens elever gick förra helgen).

Nu förväntar jag mig lite spydiga kommentarer om mitt vampyr-obsessande. Är mycket förvånad över att jag inte har fått några sådana ännu. Det är ju bara Emma som har kommenterat och varit positiv. Hallå Kristian, Ingela, Mari, Jonathan, anyone?! Ska ni inte håna mig lite?? Ska jag verkligen komma undan med detta??

Tjejmiddag & Twilight

En av kollegorna på min gamla skola fyllde 30 förra veckan så vi gick ut och åt ett gäng tjejer idag och firade henne. Gomatn tapas och pressokaffe med tryfflar - nice for sure! Känner verkligen att jag lever i exil på min gamla stofilskola. *snyft*. Men efter jul blir det förhoppningsvis ändring på det.

Så klart blev det en hel del Twilight-snack och min kära kollega och vän hade med sig Twilight bok #2 - New Moon åt mig! Jag utbrast ett spontant "Jag älskar dig S!" helt överlyckligt. Hon hade lämnat igen boken och fått bibliotekarien att låna om den i mitt namn! En av fördelarna med small towns. Eller iaf small schools. Så nu ligger den här på bordet och väntar på mig. Men jag tänker nog dra ut på det lite grann. Kanske. Om jag kan hålla mig.

Efter middagen kom jag på att jag hade glömt räkna ihop poängen på ett prov som jag måste ge tillbaka imorgon fm så jag fick fara tillbaka till jobbet och göra det. Under tiden lyssnade jag på P3 Populär som skulle prata Twilight idag. De hade lagt ut intervjun med skaparna av den officiella svenska Twilight-siten och jag insåg att en av dem är ju min elev! Och jag har ju tänkt göra något på Twilight och vampyrer i klasserna... Vilken tur att jg hörde detta innan! Nu måste jag prata med henne om saken! Kanske blir det en klassrumsintervju med henne... Fick lust att tipsa lokaltidningen eller Centrumtidningen. Det där är ju en lokalnyhet ju.

Glömde ju

Glömde ju skriva att vi fick en överaskningspresent också på Överaskningsdagen. Augustis brudpar hade gjort en förstoring på duk av ev foto på jag och min man! Jättefint var det! Så roligt, för vi har inte så många foton på oss två tilsammans, och när man har varit gifta i snart 7 år (!!??) så är det inte lika intressant att ha framme bröllopsfoton överallt. Det råkar vara så att en av oss inte är särskilt fotogenic... Men på senare har det faktiskt blivit några fina bilder (jag har tipsat honom om att grimaser inte gör sig så bra på foton (inte IRL heller visserligen)) och på det där är han riktigt snygg maken min (ja jag menar att det är han som inte är fotogenic. Jag har haft lång träning eftersom jag växte upp med en pappa som älskade att fota allt som lever, särskilt mig (jag är förstabarn), så jag har tränat fram ett leende som numera är alltför väldokumenterat enligt min mamma. Hon tycker att jag ska variera mina ansiktsuttryck. Men jag är inte skådespelare bara för att jag brukar fastna bra på bild)!

IRL

Det har ju faktiskt hänt saker i mitt liv utanför böckernas värd på senaste…
Jag får sammanfatta några saker sedan förra veckan.

En massa provrättning så klart.

Fredagkvällen var både jättebra och jättedålig. Ost- och Kexbricka med P och S. Sedan gick vi ut på ett café/pub. På väg ut till ostbutiken fick jag dock ett sms med ett väldigt tråkigt besked om en kollega. Verkar inte som att hon kommer att klara sig…. Så jag blev hemma medan de andra åkte iväg. Sedan ute på cafét fick jag så otroligt ont i magen. Har nog aldrig haft så ont i magen. Blev nog för många konstiga ostar och innehållna känslor tillsammans.

Lördag – Överraskningsdag i Piteå med bröllopsmiddag(!). Brudparet hade kvar renkalvstek i frysen (vilken gjorde sig mycket bättre upptinad än vår bröllopsmat som vi också fick över från vårt bröllop). Sedan blev vi bjudna på Stormen som var en upplevelse, men kanske inte riktigt vad man hade förväntat sig. Den var lite fel marknadsförd tycker jag. Det var mer teater än illusionsshow som man hade fått för sig. Därefter gjorde vi toast med salami och kryddost. Mmmmm my favourite. Därefter också lite glögg och lussebullar (!). Så efter två dagar av frosseri kände jag att det var dags att motverka. Så jag och C skulle gå en längre runda än vi brukar och det slutade med 2½ timme (!). Efter dusch och lunch/middag gick vi ner på stan för Skyltsöndag och promenerade omkring där i en timma till. (Så efter 3½ timmes promenerande i söndags har jag träningsvärk i vaderna fortfarande). Sedan fixade jag om lite i skylten på V, fast jag hade inte klart tygtavlorna som jag hade tänkt tyvärr. Promenerade ju istället.

Måndag och tisdag har jag haft besök på skolan av en tjej från Kanada. Hon är gift med en av hockeyspelarna i vår stads hockeylag. Riktigt roligt att få umgås med henne och ha henne att prata i mina klasser. Har verkligen önskat att få till något sådant och ibland löser det sig helt enkelt ofattbart bra! Hon hade frågat en kompis till mig (en annan hockey WAG (= wives and girlfriends)) om inte hon kände någon engelsklärare som hon kunde få besöka. Och det gjorde hon ju! =) Och jag blev jätteglad! =) Ibland är saker helt enkelt meant to be!!

Idag har jag tränat hos sjukgymnasten vilket var en av mina sämre upplevelser. Jag vet inte om det berodde på lysrören där inne, men jag fick migrän! Har aldrig hänt förut! Det flimrade för ögonen, jag hade jättemycket huvudvärk och blev illamående. (vilket jag faktiskt fortfarande känner av lite).
Eftersom C’s jobb ligger mittemot sjukgymnasten var jag tvungen att gå in och säga hej till henne och se hur de har det. När jag sedan kom till jobbet och jag och S från Kanada kom in i mitt arbetsrum hade en av mina kollegor lagt DN med en artikel om Twilight och flera utskrivna debattartiklar på ämnet (återkommer kanske till det senare) på mitt skrivbord! Så gulligt!! (Mina kollegor är väldigt fascinerade över min obsession av Twilight och Edward eller Robert Patterson). Så nu har jag en stor färgbild på Bella och Edward uppsatt på min anlagstavla! =)

Efter jobbet köpte jag en rutig Bondelidkjol med matchande sjal som jag råkade se i skyltfönstret på MQ på väg till jobbet. (Visste att det skulle bli dyrt att jobba mitt i stan). Jag har letat en rutig kjol som inte har skolflicksmodell och längd, vilket inte funkar i mitt jobb, och min man tycker att jag ska ha kjol oftare så när jag skrev om den till honom svarade han ”Köp”. Och jag var inte sen att lyda =). På väg hem köpte jag med mig min favvomacka på Subways och en Dubble Chocolate Chip Cookie som jag har festat på.

Nu ska jag dock fortsätta rätta prov.

The End

Nu har jag läst ut den. Efter att ha legat vaken mellan 3:45-7:00 natten till lördag hann jag med en hel del läsning. Sen blev det lite till under söndagen och så idag.

Nu känns det tomt. Jag kommer ihåg varför jag inte läser böcker så ofta. - Det är så jobbigt när det tar slut. Något man har levt med under en tid är helt plötsligt bara slut. Ni som känner mig vet att jag har svårt med avsked. Finns inget värre. Det gäller tydligen böcker också. Kan man vara kär i en påhittad person i en bok undrar jag? En vampyr? Kanske. Det enda jag vill just nu är att få tag på bok #2 och fortsätta läsa om Edward och Bella. När ska hon själv bli vampyr? Titeln tycker jag gives it away - New Moon. Det måste ju betyda det. Hoppas det faktiskt. Hur ska de annars kunna vara med varandra i evighet? Eller längre än så där tre år innan hon har vuxit ifrån honom. Tills jag får veta får jag nöja mig med att se filmen på bio som jag dock tyvärr vet inte kommer att vara särskilt bra. Som min vän som gav mig boken uttryckte det efter att ha sett den: "Edward var het, filmen var sval". Men det kanske kan duga. Filmer kommer undan med att vara riktigt dåliga om huvudpersonen ser ut så här:

Till dess får jag glo på trailern over and over again:

http://www.twilightthemovie.com/

Desperation

Problemet är bara det att jag fick låna boken av en kompis/kollega som hade lånad den och läst ut den på en vecka (! Den är på 500 sidor!). Sen har jag inte kunnat läsa så mycket som jag har velat eftersom jag har så många prov att rätta och ett liv i övrigt så jag har bara kommit halvvägs. Och eftersom det är Överraskningsdag imorgon och Skyltsöndag på söndag osv så kommer jag inte att hinna läsa hela den andra halvan i helgen.
På måndag måste jag skiljas från den. Då ska boken lämnas igen.
Jag har därför tagit med mig den till jobbet idag.
Jag ska kopiera slutet på boken.

Jag är förälskad!

Totally absorbed! Mezmerized. Kan inte tänka på något annat!
Stephenie Mayer har totalt fängslat mig!

Läsa är det enda jag vill göra. Inget annat är intressant just nu.
Jag läser hyperhypen Twilight och är helt såld!

Kan man annat än att längta till att få fara hem och forstätta läsa när ett kapiter slutar så här?!:

About three things I was absolutely positive. First, Edward was a vampire. Second, there was a part of him - and I didn't know how potent that part might be - that thirsted for my blood. And third, I was unconditionally and irrevocably in love with him.

Dagens outfit

Inte grått.
- Stickad ocragul tröja. Svarta jeans, bruna stövlar.
Tröjan var tydligen så pass snygg att den var värd att prata om bakom min rygg av mina kollegor. Och jag måste nog hålla med. Favoriten just nu!

Dagens lunch

...var jättebra! Chockerande bra faktiskt! Eftermiddagsfikat lika så! What is up?! Snart kanske jag börjar gilla att arbeta här... Fast nja... Det behövs nog några fler tillfällen som väger upp.

för att vara

Jag och den grå koftan gick ut ur huvudbyggnaden för att gå över till en annan skolbyggnad. Vid entrén stod ett gäng elever (ettor tror jag) och rökte. Jag sa åt dem att de inte fick stå och röka alldeles vid entrén. På väg tilbaka stod en fortfarande och rökte. När jag tittade på dem frågade en av tjejerna "Är du lärare?" Ja, sa jag. "Han tycker att du är fräsch" sa hon och pekade på en av killkompisarna. "Ja jag tycker du är fräsch för att vara lärare" svarade han.
För att vara.
Man tackar.

Efficiency

Idag har jag hunnit med mycket före lunch: varit på massage som för övrigt var bland det sämsta jag har upplevt i massageväg. Var till en massör hos en sjukgymnast eftersom jag ruinerar mig på att gå till dyra ena. De här är inom landstinget så det är gratis eftersom jag har frikort. Massören kvalade dock direkt in på en topp-tredje placering på sämstalistan. Men grattis är gott, eller hur? Sedan köpte jag en plattång för blött hår eftersom jag aldrig kan plattånga mitt hår eftersom jag inte stiger upp tidigt nog för att föna det OCH SEDAN platta det. Därefter införskaffades ett fårskinnssadelskydd så jag ska slippa frysa om rumpan när jag cyklar till och från jobbet. Jag stod faktiskt utanför cyckelaffären och väntade fem miuter före de öppnade! Sedan har jag hunnit rätta lite prov, lagat och ätit lunch och var på jobbet 12:15. Not bad. Så de minuter jag har tjänat in idag genom att stiga upp tidigt slösar jag nu bort på att blogga.

Dagens outfit

-En grå stickad kofta som min bror har beskrivit som en "typisk lärarkofta". Den är min systers, hon lämnade den hemma hos våra föräldrar förra vintern och jag var inte sen på att lägga beslag på den! Faktiskt diskuter jag samma sak med mig själv nu som i februari och tydligen var samma kofta aktuell vid båda tillfällena.

ung OCH vacker, typ.

en av mina kollegor berättade vad två av hennes elever hade sagt om mig som var ute och vandrade utanför vårt arbetsrum under lektionen . jag frågade dem om de skulle in i mitt arbetsrum eftersom den ena stod och höll i handtaget.
"Alltså såg du hon, läraren. hon var ju snygg, men ändå lärare ju" var kommentaren. man tackar och bockar. varför är det en vedertagen motsägelse?

en av mina klasser som hade en av mina tre (!) år äldre kollegor i fjol hade haft som kommentar på utvecklingssamtalet "hon nya engelskläraren är ju mycket yngre än vår förra". jag vet inte vem av jag eller hon som ska ta det som en förolämpning, jag eller hon? jag är 27, hon är 30. antingen ser jag väääldigt ung ut eller så ser hon äldre ut än vad hon är. lite åt båda hållen kanske. dra ifrån 2 och lägg på 5 så blir det ju en skillnad på 10. men det är ändå lite i lärarsammanhang.

igår gick vi och fikade några stycken på det supermysigaste stället som finns i den här staden (jag vill säga i det här landet, men vet inte om jag har belägg för det), där de hade julpyntat från topp till tå. vi pratade om semestrar och solbehov och jag berättade att min mamma fyller 50 i januari och att vi ska åka med familjen till Mexico för att fira henne. konstaterade som så många gånger tidigare att de jag fikade med snarar är i min mammas ålder eller tio år äldre och kände mig som en lillunge. ungefär som när jag i fredags ropade på Ica - mamma har du hunnit betala när jag kom och vifrade med några muffins. då vände sig två av mina elever som så klart stod bakom henne i kön om. så klart.

för att motverka min låga ålder och känna mig auktoritär har jag idag kört på maktattribut fullt ut. jag läxade upp mina elever om att ställa i ordning bänkar och stolar efter sig och att inte klottra tavlan full och sedan inte sudda den innan lektionen börjar, iförd skor med klackar som låter högt när man går, glasögon och pekpinnen (!). avslutade med "Är det förstått?!". "Ja!" svarade alla i kör. så det verkade ge effekt.
får se hur långvarig...

Morgonstund

har...snö i mund. I alla fall inte guld. Har alltid hatat att stiga upp tidigt. Man mår illa.

Om du undrar varför jag är uppe och bloggar 06:13 så är det för att jag har skjutsat min man till flyget. Eller ok, jag satt bredvid och mådde illa och försökte äta lite Modifast till frukost. Sedan stod jag ute i kylan för att vakna till så att det inte skulle ske några olyckor på vägen hem.

Men det är ändå något speciellt med att vara uppe tidigt, före de allra flesta. Bara tidningsbudet hade kört på vår gata före oss. På uppfarten var den nyfallna snön helt orörd - mysigt. Det får mig att tänka på alla tidiga mornar när man åkte med 6:40-bussen till Umeå. Sadistiskt men samtidigt mysigt. Nästan ingen annan är uppe och det är mörkt men mysigt med orörd snö.

Nu ska jag duscha och sedan ska jag hinna rätta lite prov innan jag ska till jobbet. Börjar 8:30. I vanliga fall helt nyvaken och dödstrött. Idag kommer jag att vara pigg som lärka. Kanske.

Obama O's

USA kan verkligen det här med att dra allting lite för långt...

Vad sägs om detta?

Varför åker alla till Stockholm?

I helgen var var mina svärföräldrar till Stockholm av ingen annan anledning än miljöombyte. I veckan ska både min man och min pappa åka till Stockholm med jobbet. För två veckor sedan var en kompis till Stockholm på utbildning.

Tyvärr har ju inte jag riktigt jobbet som gör att jag får åka till huvudstaden på kick-off eller utbildning. Men jag fick i alla fall åka till Munkviken med jobbet...

En Stockholmsresa bara för miljöombytest skull vore inte helt fel.
I början på november förra året var jag till Stockholm av denna anledning. Då blev det Café Opera och kändisspotting på köpcentren. Sedan fanns det bildbevis av mina uteäventyr på det tveksamt förärande tvprogramet Fråga Olle. Det är i alla fall glamourfaktor.

I helgen som var rättade jag prov. Och besökte mina mor- och farföräldrar och firade farsdag. Inte så glamouröst kanske, men väldigt trevligt. Till helgen ska jag också rätta prov, men troligtvis inte besöka några släktingar.

Please take me away!
Är duktigt sugen på att ta ledigt och följa med min man ner och gå på stan medan han är på kick-off aktiviteter. Men men, vad är väl en bal på slottet? (Inte för att jag skulle få gå på någon men).

prov prov prov

mitt liv består just nu av prov. endast.
det kommer därför att vara ganska dåligt med updates.
So you know. Jag jobbar och sliter och har inte tid med glamour och bloggande.

Tid är pengar

Lånade hem tygprover i fredags och på väg hem från jobbet idag beställde jag julgardinder!
"Du vill att vi ska sy dem?" frågade expediten. "Ja, så lat är jag" svarade jag. Hon: "Nej, du bara prioriterar din tid på annat". Jepp. För varje vecka som går börjar jag tycka mer och mer att det gamla talesättet "tid är pengar" är fantastiskt sant. Jag börjar vara mer och mer av åsiken "varför göra själv det någon annan kan göra åt mig?". (Borde man inte få göra avdrag för hushållsnära tjänster när man köper gardiner??)

Visst finns det en stor tillfredsställelse i känslan av att "det här har jag gjort själv!" Men när tillfredställelsen överskuggas av frustrationen över att man aldrig hinner, aldrig orkar, aldrig tar sig för och gardinerna blir antingen aldrig klara (jag har tyger som är flera år gamla hemma i en korg) eller så är man less på tyget innan det ens har kommit upp (hände med det senaste jag sydde) för att man har pillrat så mycket så länge med det, så känns valet att betala för att någon annan gör det snabbt och snyggt åt en, helt självklart. Faktiskt är det ganska mycket jag skulle betala för att slippa göra...

Här tycker jag och min mamma väldigt olika. Hon är av generationen gör-alltid-allting-själv-och-var-jättestolt-och-nöjd-men-hinner-inte-unna-sig-så-många-må-bra-saker-istället.
Ve och fasa den dagen då ingenting längre finns hembakat, hemsytt och hemafixat eftersom vi måste ha ett proffs till allting så att det blir ordentligt gjort medan vi är på ansiktsbehandling under tiden! Ingenting går upp mot mormors hemlagade kola och hemstickade sockar, mammas hemlagade mat och så vidare. Men just nu får bekvämlighet gå före det "duktiga". Jag är lat och jag skäms inte ens för det. Men jag måste så klart ursäkta mig litegrann. För man vet ju hur det "borde" vara. Kanske får min främsta ursäkt i det här fallet vara att jag inte har en symaskin och att det är betydligt omständigare att låna en än vad jag intalade mig själv när jag bestämde mig för att jag inte önskade mig en symaskin på min 18-års dag. Men jag behöver i alla fall inte ha dåligt samvete över att den står och dammar igen... Fast egentligen vill jag nog ha en så jag kan vara lite duktig när andan faller på!

Dagens chock

Det var faktiskt kul att vara tillbaka på jobbet idag efter långhelgen! Kul båda att träffa eleverna och vissa av kollegorna!

Sen upptäckte jag idag att det jobbar en snygg, cool, manlig lärare på skolan där jag jobbar! Tydligen. OCH, han var trevlig! Han började förra veckan. Tydligen Chocken är total.

Dessutom har jag faktiskt lyckats hitta några stycken som faktiskt har lite liknande intressen som en själv (typ jagandet efter glamour i tillvaron =) ) så det är kanske inte så illa som man kunnat tro. =) Man måste bara leta lite under all bråte. =P

Och nu börjar det ju vara lärarkandidattid - det brukar ju liva upp! =) Ofta är det någon man känner på något sätt sedan tidigare. Eller är det inte så, så tror jag att de är lättare att lära känna än många av "inventarierna"... We'll see. Det verkar i alla fall lovande för framtiden! =)