Det är två svåra begrepp. Och känslan de inger infinner sig inte så ofta som de borde.
Vad är det som motiverar en att gå till jobbet? Vad är det som motiverar en att rätta uppsatser istället för att surfa runt och läsa bloggar? Vad är det som motiverar en att hålla lektioner? Att anstränga sig för att de ska bli bra?
Fick jag välja just nu skulle jag vandra omkring på stan, titta i affärer, gå och fika någonstanns. Sitta vid datorn. Men inget av det ger egentligen någon långvarig glädje eller lycka. Jag gick i affärer i förmiddags, köpte en jättefin diskmedelspump från Cult Design som ska stå i köket den dag det är färdigt och en liten present till några kompisars barn som jag ska träffa på fredag. Har slösurfat ett tag. Ska gå och äta lunch. Men motivationen och glädjen infinner jag aldrig. När jag kom ut från Duka med mina saker i handen kände jag glädje. Lycka över mina nya saker. Tyvärr varade det inte särskilt länge.
Förrut hade jag en bubblande glädje i att göra mitt jobb. Jag älskade det. Jag var supermotiverad. Nu är det bara grå vardagstristess. Men som någon sa - med ett nytt jobb är det kanske som med en förälskelse. Även nyhetens behag vad gäller arbete klingar av. Nu gör man det bara för att man är en pliktmänniska. Inte för att man tycker det är roligt.
2 kommentarer:
jag vet att en del tycker att barn ger en lite längre glädje än inredningssaker. så varför inte skaffa ett? :)
Jag känner igen känslan... Men jag tror att det går upp och ner hela tiden. Den dag det bara är ner så är det nog dags att göra något annat. Kram
Skicka en kommentar