Igår afton tog jag en tur förbi byggnaden min mans företag flyttade in i igår för att kolla hur det ser ut. Lokalen ligger mitt i stan och består av tre våningar. Allt är nyrenoverat och uppfräschat med nya coola metallictapeter, två kök, bar och nykaklat badrum med bubbelpool och bastu!
Ja, de har ett eget kontors-SPA! Jag måste skriva det igen - bubbelpool och bastu! My God!
Idag kl 15 (precis nu) ska de inviga sin nya lokal med champagne!
Man frågar sig när det skulle hända på kommunen?!?!
Själv sitter jag här ensam på arbetsrummet (på hela skolan tror jag faktiskt) och kämpar med mina högar med prov för att inte ha ett berg av arbete att komma tillbaka till efter lovet. Och de skålar i champagne! Och kanske rent utav tar sig ett dopp i bubbelpoolen. Jag säger som Tony Rickardsson, eller som Robert Gustavsson – Jag är inte bitter!
fredag 21 december 2007
onsdag 19 december 2007
Glamour Budget: SEK 20
Ikväll ska jag hem till en kollega på lite julmys och skvaller. Alla ska ta med sig en unisexjulklapp för ca 20 kr. Men vad finns det för 2o kr nuförtiden? Inte ens ljus eller tvålar eller kylskåpsmagneter kostar så lite. Det enda som verkar finns för 20 kr är kontorsmaterial… Men hur kul är det att få ett Tippex i julklapp??
En mycket svårt uppgift som kräver mycket kreativitet. Funderade ett tag på att baka julgodis och fylla en strut med till exempel. Men allt form av pyssel och stök går fetbort denna december (även förra) så det är completely out of the question. Har funderat och funderat, men så förra helgen när jag var i Umeå råkade jag ramla över den perfekta 2o-kronors-julklappen. Ok, jag fuskade lite och överskred min budget med nio kr: ”Julmums TE” från Mique. ”Rött Rooibis te smaksatt med arom av saffran och apelsin samt granatäppelblommor” blev det. Smakar och luktar jättejuligt och gott!
Återstår att se hur bra de andra har lyckats.
En mycket svårt uppgift som kräver mycket kreativitet. Funderade ett tag på att baka julgodis och fylla en strut med till exempel. Men allt form av pyssel och stök går fetbort denna december (även förra) så det är completely out of the question. Har funderat och funderat, men så förra helgen när jag var i Umeå råkade jag ramla över den perfekta 2o-kronors-julklappen. Ok, jag fuskade lite och överskred min budget med nio kr: ”Julmums TE” från Mique. ”Rött Rooibis te smaksatt med arom av saffran och apelsin samt granatäppelblommor” blev det. Smakar och luktar jättejuligt och gott!
Återstår att se hur bra de andra har lyckats.
tisdag 18 december 2007
3 dagar kvar
Inget kvar att ge. Ingen motivation. Ingen ork. Inget andrenalin. Ingen skyddsmur kvar.
3 dagar kvar.
3 dagar kvar.
fredag 14 december 2007
Äntligen fredag?
Gårdagens SPA-känsla är som bortblåst. Sitter hemma i soffan och tycker synd om mig själv med lite feber och dundrande huvudvärk. Inte särskilt glamouröst, nej.
Idag har jag insett att jag måste ha Sveriges mest otacksamma jobb. Oavsett hur mycket man anstränger sig och oavsett hur bra man själv ibland tycker att man gör saker och även om en del tycker att det man gör är jättebra finns det alltid de som inte gör det. Det finns alltid de som tycker att allt är skit och gärna låter andra veta det, speciellt oss lärare. ”Håll käften om du inte tänker säga något positivt” skulle jag vilja ha en t-shirt som sa. Då skulle jag ha den på skolan varje dag, särskilt fredagar. Särskilt den här fredagen. Lärare är ju inte riktiga personer med riktiga känslor, eller hur? Antar att jag tog dagens händelser hårdare än vanligt eftersom jag var lite sjuk och kände mig jätteduktig som var där överhuvudtaget. Lade mig och vilade i vilrummet för personal en halvtimme mellan lektionerna för att överhuvudtaget orka vara kvar. But who the **** gives a ****? I vilka andra jobb finns det inte en enda person som blir glad för att man offrar sig lite och jobbar fast man egentligen är sjuk? I vilka andra jobb skulle alla bli glada om man var hemma och var sjuk? Det enda som tackar en är ens bankkonto, och det kan inte ens säga det.
Idag har jag insett att jag måste ha Sveriges mest otacksamma jobb. Oavsett hur mycket man anstränger sig och oavsett hur bra man själv ibland tycker att man gör saker och även om en del tycker att det man gör är jättebra finns det alltid de som inte gör det. Det finns alltid de som tycker att allt är skit och gärna låter andra veta det, speciellt oss lärare. ”Håll käften om du inte tänker säga något positivt” skulle jag vilja ha en t-shirt som sa. Då skulle jag ha den på skolan varje dag, särskilt fredagar. Särskilt den här fredagen. Lärare är ju inte riktiga personer med riktiga känslor, eller hur? Antar att jag tog dagens händelser hårdare än vanligt eftersom jag var lite sjuk och kände mig jätteduktig som var där överhuvudtaget. Lade mig och vilade i vilrummet för personal en halvtimme mellan lektionerna för att överhuvudtaget orka vara kvar. But who the **** gives a ****? I vilka andra jobb finns det inte en enda person som blir glad för att man offrar sig lite och jobbar fast man egentligen är sjuk? I vilka andra jobb skulle alla bli glada om man var hemma och var sjuk? Det enda som tackar en är ens bankkonto, och det kan inte ens säga det.
torsdag 13 december 2007
Mystorsdag
Det är något speciellt med torsdagar har jag kommit fram till. De är alltid väldigt innehållsrika. Denna torsdag är kanske lite extra speciell eftersom det är Luciadagen.
Efter första lektionen gick jag och såg på skolans årliga Luciatåg framfört av musikprogrammet. Tror inget ger så mycket julstämning som just ett Luciatåg, och just det Luciatåget. Mmmm myste så jag rös till och med. Sedan blev vi bjudna på Lussekatter och glögg i personalrummet.
I afton hade vi terminsavslutning med yogan och instruktören hade lovat ”överraskning”. När vi kom dit var det tända ljus både utanför och inne i salen. Vi brukar alltid ha värmeljus utplacerade på tallrikar, men den här gången var det även höga ljus. Bredvid några av ljusen låg lappar med budskap som: ”I detta rum råder lugn och ro” och ”Gårdagen är historia, morgondagen är okänd, nuet är verklighet. Livet är det som händer undertiden vi är upptagna med annat.” Det kändes så viktigt just då att få gå in i ett mörkt rum med tända ljus och lämna gårdagen och morgondagen och bara vara i nuet. Som avslutning på passet fick vi heat lotion att massera fötterna och axlarna med – nice! Sedan blev vi bjudna på Yogi-te och vindruvor och mandariner. Fick riktigt en sån där lyxig SPA-känsla när man satt där och drack sitt te och och kände sig så avslappnad man kan bli en vardagskväll. Välbehövligt! Vardagslyx: 80 p.
Efter första lektionen gick jag och såg på skolans årliga Luciatåg framfört av musikprogrammet. Tror inget ger så mycket julstämning som just ett Luciatåg, och just det Luciatåget. Mmmm myste så jag rös till och med. Sedan blev vi bjudna på Lussekatter och glögg i personalrummet.
I afton hade vi terminsavslutning med yogan och instruktören hade lovat ”överraskning”. När vi kom dit var det tända ljus både utanför och inne i salen. Vi brukar alltid ha värmeljus utplacerade på tallrikar, men den här gången var det även höga ljus. Bredvid några av ljusen låg lappar med budskap som: ”I detta rum råder lugn och ro” och ”Gårdagen är historia, morgondagen är okänd, nuet är verklighet. Livet är det som händer undertiden vi är upptagna med annat.” Det kändes så viktigt just då att få gå in i ett mörkt rum med tända ljus och lämna gårdagen och morgondagen och bara vara i nuet. Som avslutning på passet fick vi heat lotion att massera fötterna och axlarna med – nice! Sedan blev vi bjudna på Yogi-te och vindruvor och mandariner. Fick riktigt en sån där lyxig SPA-känsla när man satt där och drack sitt te och och kände sig så avslappnad man kan bli en vardagskväll. Välbehövligt! Vardagslyx: 80 p.
onsdag 12 december 2007
Good Girl Syndrome
Nu ska jag fara iväg och göra något som jag inte har någon vidare lust med alls. Varför gör jag det då, kan man undra… Jag vet inte. För att ingen annan gör det. För att jag har halvlovat. Eller lovat som sista utväg, om ingen annan kan. Ingen annan kan, och egentligen kan inte jag heller. Jag har rättning att göra. Och även om jag inte hade det, varför skulle jag ägna min dyrbara, alldeles för knappa tid, till något jag inte vill?
Jag vet inte. För att det är så. Jag har alltid gjort saker jag inte har velat. That’s life, i stor uträckning. Man väljer inte alltid vad man gör, man gör inte alltid det man vill. Så är det. Man jobbar för att man måste, sover för att man måste, äter för att man måste. Man gör obekväma saker ibland för att man måste. Men sin fritid – borde man inte styra över den själv? Jag vet inte. Det känns ibland som att jag inte styr över min egen tid, att jag inte råder över mitt eget liv. Att jag gör saker som andra vill att jag ska göra. Att jag gör det som förväntas av mig. Jag har försökt sluta med det, och har tidvis lyckats ganska bra. I kväll lyckas jag inte.
Jag vet inte. För att det är så. Jag har alltid gjort saker jag inte har velat. That’s life, i stor uträckning. Man väljer inte alltid vad man gör, man gör inte alltid det man vill. Så är det. Man jobbar för att man måste, sover för att man måste, äter för att man måste. Man gör obekväma saker ibland för att man måste. Men sin fritid – borde man inte styra över den själv? Jag vet inte. Det känns ibland som att jag inte styr över min egen tid, att jag inte råder över mitt eget liv. Att jag gör saker som andra vill att jag ska göra. Att jag gör det som förväntas av mig. Jag har försökt sluta med det, och har tidvis lyckats ganska bra. I kväll lyckas jag inte.
Stresshanteringskurs
Jag fick plats på stresshanteringskursen! Var precis på den första träffen! Mycket intressant, verkar bli jättebra! Kul också (eller ja, det beror på hur man ser det) att en kompis till en kompis var där också. Blir kul att få lära känna henne mer! Det känns bara väldigt stressigt att få in träffarna + individuell coaching en gång i veckan per telefon i mitt pressade schema, där tiden som den har varit, inte räckt till… Ironin skrattade mig i ansiktet igår när jag stressade på som en idiot för att hinna gå på stresshanteringskursen idag…
Min mentor sa i måndags - Det bli intressant att se när du har varit på kursen om det är fler unga snygga lärare där. – Jag tror det, sa hon. – Jag tror att det är jobbigt att vara ung och snygg. Med facit i hand kan jag i alla fall rapportera att det var more or less fyra av tio. Eller i alla fall två av tio, och då har jag räknat in mig själv J De andra två som kan kvalificeras som ”unga och snygga” var inte lärare. Tror att vi totalt sett var fyra av tio lärare. Intressant. Vad som dock var betydligt mer intressant var att vi var tio kvinnor! Tio av tio kvinnor! Och jag är inte speciellt förvånad. Tror inte jag känner en enda konstant stressad kille/man. Möjligen en, som måste tro att han är oövervinnelig och helt orealistiskt tror att han kan ha hundra fritidssysselsättningar och jobba heltid.
Utan att generalisera alltför hårt och trampa alltför många på tårna tror jag ändå att kvinnor har mer krav på sig själva och fler sysslor att hinna med, och göra bra. Och som vår Stress Coach sa – Vi kvinnor har ju den där simultanförmågan som inte alltid är särskilt bra för oss själva.
Nej, nu ska jag ta och hantera min stress genom att RÄTTA!
Min mentor sa i måndags - Det bli intressant att se när du har varit på kursen om det är fler unga snygga lärare där. – Jag tror det, sa hon. – Jag tror att det är jobbigt att vara ung och snygg. Med facit i hand kan jag i alla fall rapportera att det var more or less fyra av tio. Eller i alla fall två av tio, och då har jag räknat in mig själv J De andra två som kan kvalificeras som ”unga och snygga” var inte lärare. Tror att vi totalt sett var fyra av tio lärare. Intressant. Vad som dock var betydligt mer intressant var att vi var tio kvinnor! Tio av tio kvinnor! Och jag är inte speciellt förvånad. Tror inte jag känner en enda konstant stressad kille/man. Möjligen en, som måste tro att han är oövervinnelig och helt orealistiskt tror att han kan ha hundra fritidssysselsättningar och jobba heltid.
Utan att generalisera alltför hårt och trampa alltför många på tårna tror jag ändå att kvinnor har mer krav på sig själva och fler sysslor att hinna med, och göra bra. Och som vår Stress Coach sa – Vi kvinnor har ju den där simultanförmågan som inte alltid är särskilt bra för oss själva.
Nej, nu ska jag ta och hantera min stress genom att RÄTTA!
måndag 10 december 2007
Stressdyslexi?
Jag har en ytterst ovetenskaplig teori om att jag har utveckat en form av stressdyslexi. Kan det vara så? Jag har aldrig varit jätteduktig på att stava, men numera stavar jag allt fel tror jag. Skriver en ist för än, fantacy ist för fantasy, Opera ist för Oprah för att bara nämna några av de senaste exemplen. Jag ser att orden ser konstiga ut, men det är som att hjärnan inte klarar av att analysera vad som är fel. Ibland tror jag att jag har bränt en liten ledning i huvudet. Den som håller koll på sådant som stavning, var man har lagt sina papper (eller att man håller i papperena man söker) och typ vad man behöver plocka ihop för att äta lunch. Läskigt faktiskt. Har alltid känt mig hyfsat skärpt, men nu blir jag skrämd av min egen förvirring.
Fler möten och förvirring
Hade ett nytt möte med min chef idag. Om någon fler hoppar av ska jag få gå i en stresshanteringsgrupp som startar i övermorgon för att lära mig att hantera min tillvaro lite bättre. Om inte, så börjar nästa i februari så då får jag gå den då ist.
Träffade min mentor idag igen och hon sa åt mig flera saker som jag ska ta itu med. Idag lyckades jag med noll av ovanstående. Och imorgon är en tight dag. Värst av alla, så då lär jag inte lyckas heller. Men men, det kommer.
På lunchen tog jag två stycken gafflar att äta med. Gick tillbaka för att byta. När jag hade ätit en stund insåg jag att jag inte hade tagit något att dricka. Fick gå och hämta det med. Sedan frågade någon "Är det dina nycklar som ligger kvar där borta?" Jepp. Slut och tankarna på annat? Jepp.
Det är så märkligt för alla jag pratar med som är relativt nyutexaminerade säger samma sak. Att jobbet är orimligt krävande. Att man aldrig får vara ledig, att man aldrig kan koppla bort jobbet när man går hem, att man aldrig känner att man räcker till, att man aldrig har gjort tillräckligt.
Jag måste lära mig när "it's good enough" säger min mentor. Men hur?
Handlade på Konsum vid 19:30 idag. När jag betalade var det kanske tre andra kunder i hela butiken. Kassörskan satt och trummade med fingarna medan jag packade ihop mina varor. Hon verkade ytterst uttråkad. Blev först väldigt överaskad av att någon skulle trumma med fingrarna på jobbet. Sedan tänkte jag: så skönt att ha det så lungt att man hinner bli uttråkad på jobbet. Sedan tänkte jag: näe, det skulle jag aldrig stå ut med. Jag har ändå hellre för mycket att göra än för lite. Är faktiskt väldigt nöjd med mitt jobb. Önkar bara att det var lite mer lagom. Men lagom verkar inte finnas i yrkeslivet idag. Antingen har man för lite att göra eller så har man för mycket att göra. Tänk om man kunde dela med sig. Som barnvisan man sjöng när man var liten: "Om du har ett äpple, vill du dela det med mig?" Jag ger gärna bort flera stycken!
Träffade min mentor idag igen och hon sa åt mig flera saker som jag ska ta itu med. Idag lyckades jag med noll av ovanstående. Och imorgon är en tight dag. Värst av alla, så då lär jag inte lyckas heller. Men men, det kommer.
På lunchen tog jag två stycken gafflar att äta med. Gick tillbaka för att byta. När jag hade ätit en stund insåg jag att jag inte hade tagit något att dricka. Fick gå och hämta det med. Sedan frågade någon "Är det dina nycklar som ligger kvar där borta?" Jepp. Slut och tankarna på annat? Jepp.
Det är så märkligt för alla jag pratar med som är relativt nyutexaminerade säger samma sak. Att jobbet är orimligt krävande. Att man aldrig får vara ledig, att man aldrig kan koppla bort jobbet när man går hem, att man aldrig känner att man räcker till, att man aldrig har gjort tillräckligt.
Jag måste lära mig när "it's good enough" säger min mentor. Men hur?
Handlade på Konsum vid 19:30 idag. När jag betalade var det kanske tre andra kunder i hela butiken. Kassörskan satt och trummade med fingarna medan jag packade ihop mina varor. Hon verkade ytterst uttråkad. Blev först väldigt överaskad av att någon skulle trumma med fingrarna på jobbet. Sedan tänkte jag: så skönt att ha det så lungt att man hinner bli uttråkad på jobbet. Sedan tänkte jag: näe, det skulle jag aldrig stå ut med. Jag har ändå hellre för mycket att göra än för lite. Är faktiskt väldigt nöjd med mitt jobb. Önkar bara att det var lite mer lagom. Men lagom verkar inte finnas i yrkeslivet idag. Antingen har man för lite att göra eller så har man för mycket att göra. Tänk om man kunde dela med sig. Som barnvisan man sjöng när man var liten: "Om du har ett äpple, vill du dela det med mig?" Jag ger gärna bort flera stycken!
söndag 9 december 2007
Superegotorsdag
I torsdags kände jag mig lite som man måste göra om man är kändis. Stressade igenom ett fullspäckat schema mellan olika möten och lektioner. Folk som slet och drog i en där emellan.
Efter min första lektion skulle jag in på stan för att träffa en dietist. När jag hämtade jackan på mitt arbetsrum hann jag se att jag hade fått ett mail från en kollega om att hon hade lagt ut bilder från en studiedagsresa på skolans hemsida. Gick in och kollade och hittade mig själv på bild. När jag sedan skyndade iväg i korridoren mötte jag några elever ”Där är hon!” hörde jag att de sa. ”Vi vill ha din autograf!” sa de och viftade med gula lappar. Nu var de dock inga autografblock utan ledighetsansökningar, men jag kände mig ändå viktig och eftertraktad som skulle underteckna dem och rafsade ihop en motivering på tio sekunder. Dietisten jag träffade var sen mest intresserad av att prata om huset som jag och min man köpte i somras. Kände mig som att jag satt på en intervju med en dåligt förberedd journalist som mest var fascinerad över mitt liv, inte mitt arbete. Kändes i alla fall rätt bra att sitta där medan någon annan gjorde ens arbete, i detta fall, visade film för en av mina klasser. När jag kom tillbaka till skolan gick jag in i filmsalen och räknade hur många elever jag hade, men eftersom min tid var för dyrbar för att jag skulle kunna sitta där under resten av lektionen gick jag därifrån på en gång. Hade ju varit på möte under lunchen så jag var tvungen att hinna äta innan nästa lektion som var mer eller mindre en privatlektion med tre stycken elever. Kändes som ett VIP-möte där jag ägnade min dyrbara tid åt tre välbetalande kunder. (Ja, i min fantasi är det möjligt). Sedan fick jag skynda mig till nästa möte. Skulle träffa min mentor och prata om mitt jobb. Kände mig som en kändis som satt och grät ut hos Oprah! Livet som kändis är hårt. En timme och tre kvart fick jag prata om bara mig. Kändes sjukt bra med två möten på samma dag med superego tid! Efter det var det dags för yogapass. Ännu mera superego tid!
Efter min första lektion skulle jag in på stan för att träffa en dietist. När jag hämtade jackan på mitt arbetsrum hann jag se att jag hade fått ett mail från en kollega om att hon hade lagt ut bilder från en studiedagsresa på skolans hemsida. Gick in och kollade och hittade mig själv på bild. När jag sedan skyndade iväg i korridoren mötte jag några elever ”Där är hon!” hörde jag att de sa. ”Vi vill ha din autograf!” sa de och viftade med gula lappar. Nu var de dock inga autografblock utan ledighetsansökningar, men jag kände mig ändå viktig och eftertraktad som skulle underteckna dem och rafsade ihop en motivering på tio sekunder. Dietisten jag träffade var sen mest intresserad av att prata om huset som jag och min man köpte i somras. Kände mig som att jag satt på en intervju med en dåligt förberedd journalist som mest var fascinerad över mitt liv, inte mitt arbete. Kändes i alla fall rätt bra att sitta där medan någon annan gjorde ens arbete, i detta fall, visade film för en av mina klasser. När jag kom tillbaka till skolan gick jag in i filmsalen och räknade hur många elever jag hade, men eftersom min tid var för dyrbar för att jag skulle kunna sitta där under resten av lektionen gick jag därifrån på en gång. Hade ju varit på möte under lunchen så jag var tvungen att hinna äta innan nästa lektion som var mer eller mindre en privatlektion med tre stycken elever. Kändes som ett VIP-möte där jag ägnade min dyrbara tid åt tre välbetalande kunder. (Ja, i min fantasi är det möjligt). Sedan fick jag skynda mig till nästa möte. Skulle träffa min mentor och prata om mitt jobb. Kände mig som en kändis som satt och grät ut hos Oprah! Livet som kändis är hårt. En timme och tre kvart fick jag prata om bara mig. Kändes sjukt bra med två möten på samma dag med superego tid! Efter det var det dags för yogapass. Ännu mera superego tid!
söndag 2 december 2007
Update
Amaryllis Update
Nu syns det lite av blommbladen på båda knopparna. Båda är vita!!! Hurra!! I won!!
Order Update
Mina Kanebo-produkter skickas med paket på måndag! Borde alltså ha dem redan på tisdag! Hurra!
Har också gjort en beställning från IKEA (som ligger galet långt härifrån). Preliminär leverans: vecka 49. Väntar med spänning. Jag får julklappar redan till veckan! =)
Nu syns det lite av blommbladen på båda knopparna. Båda är vita!!! Hurra!! I won!!
Order Update
Mina Kanebo-produkter skickas med paket på måndag! Borde alltså ha dem redan på tisdag! Hurra!
Har också gjort en beställning från IKEA (som ligger galet långt härifrån). Preliminär leverans: vecka 49. Väntar med spänning. Jag får julklappar redan till veckan! =)
fredag 30 november 2007
Thank God för Internetshopping!
"Dina varor kommer att levereras till dig inom 2-5 dagar".
Låt oss hoppas på det tidigare. Men som back up ordnade jag ett prov på Helena Rubenstein's Concealer så man har ngt att cover up with. Man kan ju inte komma helt osminkad till jobbet, då skulle man väl skrämma livet ur eleverna med de zoombie-blå ringarna man har fått under ögonen...
/Glamour Techer - i väntan på nästa jullov!
Låt oss hoppas på det tidigare. Men som back up ordnade jag ett prov på Helena Rubenstein's Concealer så man har ngt att cover up with. Man kan ju inte komma helt osminkad till jobbet, då skulle man väl skrämma livet ur eleverna med de zoombie-blå ringarna man har fått under ögonen...
/Glamour Techer - i väntan på nästa jullov!
One Reason to Hate Small Town Living
Har i veckan försökt köpa en ny compact foundation: Kanebo’s Total Finish, Soft Ivory nr. 102.
Skickade min man på stan på lunchen i onsdags för att införskaffa detta livsviktiga tillbehör. Det var slut. 103 hade de men inte 102. Skulle komma in imorgon, torsdag, alltså. Gick dit idag och det var fortfarande slut. De får sina leveranser tisdagar och torsdagar men de hade alltså inte fått något från Kanebo.
Sådana här dagar önskar jag att jag någon gång hade gjort slag i saken och flyttat söderut. För vad gör man då, när det man vill ha är slut på en affär??! Jo, man går till NÄSTA. Här finns det EN affär som säljer Kanebos sminkprodukter. EN! Jag gick till och med till den andra tänkbara affären, som i andra städer säljer Kanebo, för att försäkra mig om att de inte hade utökat sitt sortiment utan min vetskap, men ICKET. EN affär säljer Kanebo i denna too-small-town, och denna ENDA affär hade slut det som jag behöver NU! Inte på tisdag till veckan, möjligen, utan NU!
Skickade min man på stan på lunchen i onsdags för att införskaffa detta livsviktiga tillbehör. Det var slut. 103 hade de men inte 102. Skulle komma in imorgon, torsdag, alltså. Gick dit idag och det var fortfarande slut. De får sina leveranser tisdagar och torsdagar men de hade alltså inte fått något från Kanebo.
Sådana här dagar önskar jag att jag någon gång hade gjort slag i saken och flyttat söderut. För vad gör man då, när det man vill ha är slut på en affär??! Jo, man går till NÄSTA. Här finns det EN affär som säljer Kanebos sminkprodukter. EN! Jag gick till och med till den andra tänkbara affären, som i andra städer säljer Kanebo, för att försäkra mig om att de inte hade utökat sitt sortiment utan min vetskap, men ICKET. EN affär säljer Kanebo i denna too-small-town, och denna ENDA affär hade slut det som jag behöver NU! Inte på tisdag till veckan, möjligen, utan NU!
måndag 26 november 2007
Amaryllis gambling
I helgen har jag inhandlat diverse julpynt och annat.
Bland annat två vita fyrkantiga blomkrukor och två vita (?) amaryllis (hur man nu skriver det i plural...).
Jag valde de som såg finast ut, och de hade så klart ingen märkning. De stod mellan de vita och de rosa, fast mer på den vita avdelningen tyckte jag. När jag hade köat i flera evigheter och fick möjlighet att fråga expediten (det fanns inga ute på golvet i hysterin) kunde han inte svara på vilken färg de hade. ”De kan lika gärna vara rosa eller röda” svarade han. (Har lite svårt att förstå varför man säljer blommor på sådana premisser… Tanter bryr sig sällan om vilken färg blommorna har ”alla är ju så granna” är ungefär min mormors inställning. Men alla deras kunder är ju inte i 80-årsåldern. Och när man själv försöker färgkoordinera sitt hem är det ytterst essentiellt vilken färg blommorna får när de väl slår ut). Eftersom jag redan hade köat i en evighet, var hungrig och less och inte ville ha de korta amaryllisarna som var kvar med vit märkning, sa jag åt expediten att ”Jag chansar. Man måste ju leva lite farligt ibland” eftersom jag då inte längre orkade bry mig ett skit vilken färg de skulle få. Expediten tittade tveksamt på mig. Han förstod inte riktigt min ironi och försökte nog avgöra om jag var en sådan person som aldrig går mot röd gubbe och aldrig någonsin gör något halvfarligt.
När jag sedan väl kom hem insåg jag att blombrädan jag hade tänkt ställa krukorna på inte var tillräckligt djup. Den var smalare än alla andra vilket jag aldrig hade tänkt på. Så de fick hamna i ett annat fönster i stället, och nu sitter jag här och väntar med spänning på att de ska slå ut så jag får se om jag vinner mitt gamblande. Måste dock ge mig ut i snöfallet igen och hitta smala krukor till det första fönstret. Får se hur det går den här gången… Det blir i alla fall inte fler amaryllis.
Bland annat två vita fyrkantiga blomkrukor och två vita (?) amaryllis (hur man nu skriver det i plural...).
Jag valde de som såg finast ut, och de hade så klart ingen märkning. De stod mellan de vita och de rosa, fast mer på den vita avdelningen tyckte jag. När jag hade köat i flera evigheter och fick möjlighet att fråga expediten (det fanns inga ute på golvet i hysterin) kunde han inte svara på vilken färg de hade. ”De kan lika gärna vara rosa eller röda” svarade han. (Har lite svårt att förstå varför man säljer blommor på sådana premisser… Tanter bryr sig sällan om vilken färg blommorna har ”alla är ju så granna” är ungefär min mormors inställning. Men alla deras kunder är ju inte i 80-årsåldern. Och när man själv försöker färgkoordinera sitt hem är det ytterst essentiellt vilken färg blommorna får när de väl slår ut). Eftersom jag redan hade köat i en evighet, var hungrig och less och inte ville ha de korta amaryllisarna som var kvar med vit märkning, sa jag åt expediten att ”Jag chansar. Man måste ju leva lite farligt ibland” eftersom jag då inte längre orkade bry mig ett skit vilken färg de skulle få. Expediten tittade tveksamt på mig. Han förstod inte riktigt min ironi och försökte nog avgöra om jag var en sådan person som aldrig går mot röd gubbe och aldrig någonsin gör något halvfarligt.
När jag sedan väl kom hem insåg jag att blombrädan jag hade tänkt ställa krukorna på inte var tillräckligt djup. Den var smalare än alla andra vilket jag aldrig hade tänkt på. Så de fick hamna i ett annat fönster i stället, och nu sitter jag här och väntar med spänning på att de ska slå ut så jag får se om jag vinner mitt gamblande. Måste dock ge mig ut i snöfallet igen och hitta smala krukor till det första fönstret. Får se hur det går den här gången… Det blir i alla fall inte fler amaryllis.
söndag 25 november 2007
det dummaste jag läst i år
http://www.norran.se/sektion_c.php?id=7301313&avdelning_1=110&avdelning_2=0
"För den som inte kände sig tillräckligt deppad i vintermörkret var fredagskvällens poesitävling på Västerbottensteatern ett ypperligt tillfälle att spä på ångesten. - Ingen framtid, inga pengar och hembygden är som en våt filt".
"Det handlade om en dryg timmes frosseri i Skellefteansk dysterhet. Tjugo bidrag hade valts ut bland nästan 200 inskickade dikter till den första poesitävling som arrangerats på teatern. - Det var ett fantastiskt gensvar. De dikter som sållades bort först var de som hade lite hopp i slutet eller de som trodde att Gud skulle lösa allt. Nej, ordentligt dystert skulle det vara, sa teaterchef Med Reventberg, som också var konferencier för kvällen. "
Absoult det dummaste jag har hört i år!
Jag försöker fokusera på det bästa i stället! Elände finns det nog med - varför gräva ner sig i det?! Se livet från den ljusa sidan i stället!
I dag ska jag gå på Skyltsöndag i snöfallet och mysa med glögg och pepparkakor och goda vänner! Skellefteå ÄR NICE!
"För den som inte kände sig tillräckligt deppad i vintermörkret var fredagskvällens poesitävling på Västerbottensteatern ett ypperligt tillfälle att spä på ångesten. - Ingen framtid, inga pengar och hembygden är som en våt filt".
"Det handlade om en dryg timmes frosseri i Skellefteansk dysterhet. Tjugo bidrag hade valts ut bland nästan 200 inskickade dikter till den första poesitävling som arrangerats på teatern. - Det var ett fantastiskt gensvar. De dikter som sållades bort först var de som hade lite hopp i slutet eller de som trodde att Gud skulle lösa allt. Nej, ordentligt dystert skulle det vara, sa teaterchef Med Reventberg, som också var konferencier för kvällen. "
Absoult det dummaste jag har hört i år!
Jag försöker fokusera på det bästa i stället! Elände finns det nog med - varför gräva ner sig i det?! Se livet från den ljusa sidan i stället!
I dag ska jag gå på Skyltsöndag i snöfallet och mysa med glögg och pepparkakor och goda vänner! Skellefteå ÄR NICE!
svårt att släppa taget
jag har svårt att släppa taget om folk jag tycker om.
jag har svårt med uppbrott. folk som flyttar. folk som inte längre ingår i ens vardag.
jag är dålig på att göra det bästa av situationen. dålig på att höra av mig. dålig på att ta initiativ. dålig på att gå vidare.
jag har svårt med uppbrott. folk som flyttar. folk som inte längre ingår i ens vardag.
jag är dålig på att göra det bästa av situationen. dålig på att höra av mig. dålig på att ta initiativ. dålig på att gå vidare.
tisdag 20 november 2007
Men så ibland
är jobbet otroligt roligt och meningsfullt och givande! Som denna eftermiddag.
Tänk hur det kan svänga ibland. Från det ena till det andra. Det kan verkligen vara ytterligheter.
Tänk hur det kan svänga ibland. Från det ena till det andra. Det kan verkligen vara ytterligheter.
Äta jobba sova dö
Så känns det just nu. Att mitt liv bara består av jobb, jobb och jobb. Denna vecka är en härlig sexarbetsdagsvecka. Nog för att jag oftast jobbar något, sex dar av sju. Men denna vecka är det schemalagt sex dagar. Innebär det då att det blir det sju dar för mig? Och måndag då jag är kompensationsledig, kommer jag att vara ledig då? Man har ju alltid jobb att göra... Och en måndag blir aldrig som en lördag, även fast man är ledig. Så kan man räkna med 12 dagar med arbete i streck? Aldrig.
Jag insåg i alla fall idag varför jag har valt ett yrke där man INTE behöver jobba på HELGER. Alltså förrutom denna vecka. Jag HATAR det! Vi börjar egentligen kl 9 på lördag, men eftersom vi har en del att ställa i ordning måste vi samlas här kl 8 på LÖRDAG.
Jag frågade om vi inte kunde ta det på fredag eftermiddag ist, men jag blev snabbt nedröstad av alla småbarnsförädrar. Jag förstår ju dem, att de lika gärna far iväg tidigt och jobbar när de ändå har blivit väckta av sina småbarn. Men förstår de mig? När man bor med någon som aldrig känner behovet av att lägga sig tidigt, speciellt inte på en FREDAG och som jobbar till minst 17 på fredagar är det inte så enkelt att stiga upp kl 7 en LÖRDAG och vara pigg, trevlig, representativ och informativ. Jag som inte har dagsihämtning kl 15 på fredag fixar hellre i ordning på fredag em än före skam på lördagmorgon. Men who cares??
Jag insåg i alla fall idag varför jag har valt ett yrke där man INTE behöver jobba på HELGER. Alltså förrutom denna vecka. Jag HATAR det! Vi börjar egentligen kl 9 på lördag, men eftersom vi har en del att ställa i ordning måste vi samlas här kl 8 på LÖRDAG.
Jag frågade om vi inte kunde ta det på fredag eftermiddag ist, men jag blev snabbt nedröstad av alla småbarnsförädrar. Jag förstår ju dem, att de lika gärna far iväg tidigt och jobbar när de ändå har blivit väckta av sina småbarn. Men förstår de mig? När man bor med någon som aldrig känner behovet av att lägga sig tidigt, speciellt inte på en FREDAG och som jobbar till minst 17 på fredagar är det inte så enkelt att stiga upp kl 7 en LÖRDAG och vara pigg, trevlig, representativ och informativ. Jag som inte har dagsihämtning kl 15 på fredag fixar hellre i ordning på fredag em än före skam på lördagmorgon. Men who cares??
måndag 19 november 2007
Glamour Changing Room
På måndagaftnar har jag privat gym, med privat omklädningsrum som ser ut så här:
Alldeles gratis!
Ok, det är på en skola, men ändå!
Alldeles gratis!
Ok, det är på en skola, men ändå!
Nyckelkund på NK
Idag fick jag ett sms som löd:
"Nu får du som Nyckelkund dubbla poäng på allt du handlar på NK t o m 30 nov."
Jag kommer inte ihåg när jag handlade på NK senast, och jag lär inte ha möjlighet att göra det innan den 30 nov heller, men det lät bra, eller hur?! Nyckelkund på NK! Glamourpoäng: 30!
"Nu får du som Nyckelkund dubbla poäng på allt du handlar på NK t o m 30 nov."
Jag kommer inte ihåg när jag handlade på NK senast, och jag lär inte ha möjlighet att göra det innan den 30 nov heller, men det lät bra, eller hur?! Nyckelkund på NK! Glamourpoäng: 30!
Less på utveckling!!
En kompis visade upp sin nya mobiltelefon i helgen. Han hade ett riktigt schysst tema som ändrade färg efter tiden på dygnet! Everchanging hette det. *Vill haaa!* Han provade skicka över det till min mobil som är drygt ett halvår gammal (relativt ny och jättefin enligt mig) men bakgrundsbilden med den fina blomman som vajade i vinden blev bara svart på min mobil.
Ibland blir jag så less på utveckling! Något som är ett halvår gammalt tycker jag är ganska nytt, men inte med dagens utvecklingstakt. Utveckling är ju positivt, men ibland blir jag bara så less! Less på att man aldrig ska få vara nöjd med något. Less på att det alltid finns bättre. Less på att man ska uppdatera sin garderob, sin dator, sina smycken, sin frisyr, sin hemmabio, sina inredningsdetaljer, sin mat, sin allt.
Konsumtion konsumtion konsumtion! Det är vad vi ska hålla på med hela tiden. Konsumera mera och aldrig vara nöjda. Aldrig tycka att något duger som det är, att någon duger som den är. Ibland vill jag bo på en öde ö och skita i att sandaler inte är säsongens it-sko!
Ibland blir jag så less på utveckling! Något som är ett halvår gammalt tycker jag är ganska nytt, men inte med dagens utvecklingstakt. Utveckling är ju positivt, men ibland blir jag bara så less! Less på att man aldrig ska få vara nöjd med något. Less på att det alltid finns bättre. Less på att man ska uppdatera sin garderob, sin dator, sina smycken, sin frisyr, sin hemmabio, sina inredningsdetaljer, sin mat, sin allt.
Konsumtion konsumtion konsumtion! Det är vad vi ska hålla på med hela tiden. Konsumera mera och aldrig vara nöjda. Aldrig tycka att något duger som det är, att någon duger som den är. Ibland vill jag bo på en öde ö och skita i att sandaler inte är säsongens it-sko!
Pubkväll i Flarken
Hälsade på några kära vänner i Flarken i lördags och blev meddragna på pubkväll på folket hus. Allting som händer i små byar händer i folket hus, eller möjligtvis i bönhuset, eller i idrottsklubbens samlingslokal, om det finns någon. Nu var det i folkets hus det hände. Pubkvällen alltså.
Ett band spelade covers på härliga 50- och 60-tals låtar, men man kan nog inte säga att de gjorde dem rättvisa. Sångaren i bandet hade skinnväst, var i 45-års ålder och inte särkilt haj på engelska eller på texterna för den delen heller. Så han läste mest innantill. Men det verkade ingen bry sig om. Alla (förrutom jag och mitt sällskap) dansade så att svetten lackade. För vem bryr sig om att sångaren inte uttalar allting rätt på ett ställe där det står SPRIT 40 kr på den handskrivna prislistan? Ja...vi som hoppade SPRITen och undervisar i engelska!
Dessutom hade jag en fd elev där! Han hade dock åldrats rätt hårt, han såg ut att vara ungeför 10 år äldre än mig (och det var det inte bara jag som tyckte)...
Inte särskilt många glamourpoäng, nej. Men sällskapet var i alla fall trevligt!
Ett band spelade covers på härliga 50- och 60-tals låtar, men man kan nog inte säga att de gjorde dem rättvisa. Sångaren i bandet hade skinnväst, var i 45-års ålder och inte särkilt haj på engelska eller på texterna för den delen heller. Så han läste mest innantill. Men det verkade ingen bry sig om. Alla (förrutom jag och mitt sällskap) dansade så att svetten lackade. För vem bryr sig om att sångaren inte uttalar allting rätt på ett ställe där det står SPRIT 40 kr på den handskrivna prislistan? Ja...vi som hoppade SPRITen och undervisar i engelska!Dessutom hade jag en fd elev där! Han hade dock åldrats rätt hårt, han såg ut att vara ungeför 10 år äldre än mig (och det var det inte bara jag som tyckte)...
Inte särskilt många glamourpoäng, nej. Men sällskapet var i alla fall trevligt!
Mission: Homework Check Hand Over - Avstyrt
Överlämnandet av läxförhöret blev avstyrt. Budbäraren blev sjuk. Så alla som höll andan kan andas ut. Jag däremot, får hålla andan och jobba på!
onsdag 14 november 2007
Mission: Homework Check Hand Over
I min desperation har jag nu börjat ge mig in på den halvkriminella sidan...
Jag sa till tanten från arbetshälsa att om någon erbjöd mig amfetamin, skulle jag tacka ja, trots att jag är väldigt emot droger. Nu försöker jag hitta andra lösningar, lite halv-kriminella. Har skickat en klass läxförhör med min bror som han ska överräcka till en kompis på uni i Umeå imorgon. Har mutat en kompis som lever det lata, glassiga studentlivet att rätta det.
Nu har jag bilder i huvudet på överlämnandet av ett brunt kuvert mellan de två som försöker se diskreta och oberörda ut. Samtidigt, gömd en bit bort står en spion och fotar överräckandet för att sedan lämna fotona till min chef... Jag har livilig fantasi, jag vet. Känner mig skyldig, men hey - det är bättre än amfetamin!
Jag sa till tanten från arbetshälsa att om någon erbjöd mig amfetamin, skulle jag tacka ja, trots att jag är väldigt emot droger. Nu försöker jag hitta andra lösningar, lite halv-kriminella. Har skickat en klass läxförhör med min bror som han ska överräcka till en kompis på uni i Umeå imorgon. Har mutat en kompis som lever det lata, glassiga studentlivet att rätta det.
Nu har jag bilder i huvudet på överlämnandet av ett brunt kuvert mellan de två som försöker se diskreta och oberörda ut. Samtidigt, gömd en bit bort står en spion och fotar överräckandet för att sedan lämna fotona till min chef... Jag har livilig fantasi, jag vet. Känner mig skyldig, men hey - det är bättre än amfetamin!
söndag 11 november 2007
Glamour Saturday: Julgalan
Glamourpoäng: 118, minst.
Absoult mer framgångsrik kändis-spotting i Skellefteå än i Stockholm!
Var på Julgalan igår och åt årets första julbord och lyssnade på en massa bra artister bla Linda Sundblad, Andreas Johnsson, Richard Street ur The Temptations, Markoolio, Markus Fagervall, Bounce, Sonja Aldén, Brolle, Jerry Williams mfl.
Efter showen åkte vi ner till Station 8, och så gjorde även alla artisterna. Kul att se Linda Sundblad, Markus Fagervall och Bounce-gänget släppa loss på dansgolvet! Pratade med Richard Street och Markus Fagervall! =) Fick även en Tyrkiskpeppershot av Markus! Även fast han kanske inte var helt medveten om det själv… (Sen var modellkandidaten där också).
Det var glamour-pluspoängen för kvällen! Ca 170.
Minuspoängen, ca 52:
Innan vi gick in på galan fick vi stå ute och frysa i snöregnet och vänta på att alla fulla EBI:are skulle komma. När vi väl kom in och hade hängt av oss jackorna blev vi upplysta om att vi var i fel byggnad, så vi fick ut och frysa i regnet igen och sedan stå i nästa garderobskö. När vi tillslut kom till borden var det rätt fullsatt, så vi fick inte riktigt sätta oss bredvid vem vi ville, och maten var halvkall innan man hade hämtat allt och kommit tillbaka till sin plats. Fick även byta bestick som var odiskade och bad om ett nytt vinglas eftersom mitt var smutsigt. Alla vinglas var dock slut och eftersom alla servitriserna var typ 16-åriga gymnasieelever (ja, jag hade några av mina där) utan fantasi, till att typ diska glaset, fick jag dricka mitt vin i ett ölplastglas. Jo, ett ölglas i plast! Med Spendrupslogga och allt. På en tillställning man betalat 500 spänn för…
Och när jag stod och pratade med Markus på Station kom en av mina mentorselever fram till mig och avbröt med frågan ”Men du, raggar inte du på fel kille nu?”. Tack för den. Sen blev det inget mer sagt till Markus… Har desto mer att säga till eleven till veckan dock… (Förstår inte varför hon var där, det var ju åldersgräns 22...) Men men, det var ju som halvroligt ändå.
Plussidan väger i alla fall upp. Trots plastglas och elever. Jag fick trots allt en shot av Markus Fagervall!! ;)
Absoult mer framgångsrik kändis-spotting i Skellefteå än i Stockholm!
Var på Julgalan igår och åt årets första julbord och lyssnade på en massa bra artister bla Linda Sundblad, Andreas Johnsson, Richard Street ur The Temptations, Markoolio, Markus Fagervall, Bounce, Sonja Aldén, Brolle, Jerry Williams mfl.
Efter showen åkte vi ner till Station 8, och så gjorde även alla artisterna. Kul att se Linda Sundblad, Markus Fagervall och Bounce-gänget släppa loss på dansgolvet! Pratade med Richard Street och Markus Fagervall! =) Fick även en Tyrkiskpeppershot av Markus! Även fast han kanske inte var helt medveten om det själv… (Sen var modellkandidaten där också).
Det var glamour-pluspoängen för kvällen! Ca 170.
Minuspoängen, ca 52:
Innan vi gick in på galan fick vi stå ute och frysa i snöregnet och vänta på att alla fulla EBI:are skulle komma. När vi väl kom in och hade hängt av oss jackorna blev vi upplysta om att vi var i fel byggnad, så vi fick ut och frysa i regnet igen och sedan stå i nästa garderobskö. När vi tillslut kom till borden var det rätt fullsatt, så vi fick inte riktigt sätta oss bredvid vem vi ville, och maten var halvkall innan man hade hämtat allt och kommit tillbaka till sin plats. Fick även byta bestick som var odiskade och bad om ett nytt vinglas eftersom mitt var smutsigt. Alla vinglas var dock slut och eftersom alla servitriserna var typ 16-åriga gymnasieelever (ja, jag hade några av mina där) utan fantasi, till att typ diska glaset, fick jag dricka mitt vin i ett ölplastglas. Jo, ett ölglas i plast! Med Spendrupslogga och allt. På en tillställning man betalat 500 spänn för…
Och när jag stod och pratade med Markus på Station kom en av mina mentorselever fram till mig och avbröt med frågan ”Men du, raggar inte du på fel kille nu?”. Tack för den. Sen blev det inget mer sagt till Markus… Har desto mer att säga till eleven till veckan dock… (Förstår inte varför hon var där, det var ju åldersgräns 22...) Men men, det var ju som halvroligt ändå.
Plussidan väger i alla fall upp. Trots plastglas och elever. Jag fick trots allt en shot av Markus Fagervall!! ;)
torsdag 8 november 2007
Fyrverkerier!
Sitter precis och tittar ut genom vardagsrumsfönstret på fyrverkerier som lyser upp himlen och smattrar så vackert! Fråga mig inte varför... Men man får Nyårsaftonskänsla! På en torsdag! Är inte detta vardagsglamour så vad är?!
Dagens glamourhändelser:
Hade ett möte med min arbetledare idag om min arbetssituation och vi bestämde några konkreta lösningar. Ska ha en träff igen om två veckor, ett så kallat ”Medarbetarsamtal”, får se hur läget är då. 15p.
Snygg, trevlig lärarkandidat #2 höll i en av mina lektioner idag, så under 55 minuter behövde jag bara ta det lugnt, gå runt och lyssna och observera. Det kallar jag Lyx! När någon annan gör mitt jobb, men jag får betalt för det! =) Ska se till att bli VFU-handledare så fort som möjligt!
10p.
Yoga-pass, 10p. Lyxig ego-avslappningstid. (Vi bortser från att det var svinkallt ute och motorvärmaren på min bil inte hade gått så att bilen var iskall när jag skulle dit och hem).
Nytt bankkort, 2p. Mitt nya VISA-kort låg i postlådan idag. Lika fult som vanligt, men nu behöver jag i alla fall inte skämmas när jag handlar på Konsum och mitt kort inte går igenom och kön blir längre och längre medan jag febrilt gräver efter kronor i börsen.
Snygg, trevlig lärarkandidat #2 höll i en av mina lektioner idag, så under 55 minuter behövde jag bara ta det lugnt, gå runt och lyssna och observera. Det kallar jag Lyx! När någon annan gör mitt jobb, men jag får betalt för det! =) Ska se till att bli VFU-handledare så fort som möjligt!
10p.
Yoga-pass, 10p. Lyxig ego-avslappningstid. (Vi bortser från att det var svinkallt ute och motorvärmaren på min bil inte hade gått så att bilen var iskall när jag skulle dit och hem).
Nytt bankkort, 2p. Mitt nya VISA-kort låg i postlådan idag. Lika fult som vanligt, men nu behöver jag i alla fall inte skämmas när jag handlar på Konsum och mitt kort inte går igenom och kön blir längre och längre medan jag febrilt gräver efter kronor i börsen.
onsdag 7 november 2007
Modellkandidat och hälsoprofil
Dagens glamourinnehåll:
Ca 10p.
Pratade ganska länge idag med en riktigt snygg lärarkandidat, som några av mina elever definierade som "spännbögen". Jag förstår varför. Han såg mer ut som någon som skulle jobba på en riktigt trendig klädbutik alternativt ett gym eller ännu troligare – som modell. Inte som en lärare - för att späda på mina egna fördomar… (Stod och tänkte ”varför bytte jag om till Birkenstock efter min sista lektion?! (Flera glamourminuspoäng!) Skulle ha behållit mina nyss-i-Stockholm-inköpta-stövlar på!”). Han ska i alla fall vara kvar på skolan i tre veckor till. Bra, då har jag ganska höga glamourpoäng i tre veckor. Vår skola har ett markant underskott av unga, snygga, manliga lärare. Det finns ingen under 35. Därför är vi unga, snygga, kvinnliga lärare =) glada när det kommer sådana kandidater. Det ger ju lite guldkant på vardagen.
Ca 15p.
Hade en bokad tid med en kvinna från kommunhälsan idag för att göra en hälsoprofil. Jag vet, det är glamourminuspoäng redan i ordet ”kommun”, men det kändes ändå rätt lyxigt att få en timme och 40 minuter alldeles gratis (tänk vad en personlig coach skulle ha tagit betalt) med en idrottslärare/sjukgymnast för att utreda mitt allmänhälsotillstånd. Att jag sedan grinade genom största delen av samtalet och att hon sedan upprört gick iväg och pratade med min chef om min arbetsbelastning sänker kanske glamournivån. Men det kändes otroligt lyxigt att någon lyssnade på en så länge och lovade att ta tag i saken och se till att det blir någon förändring. Det kanske leder till fler glamourpoäng senare, i min nu (jag erkänner), rätt så glamourtorra vardag. Hoppas jag.
Totalt 25p av…? (100 möjliga?)
Ca 10p.
Pratade ganska länge idag med en riktigt snygg lärarkandidat, som några av mina elever definierade som "spännbögen". Jag förstår varför. Han såg mer ut som någon som skulle jobba på en riktigt trendig klädbutik alternativt ett gym eller ännu troligare – som modell. Inte som en lärare - för att späda på mina egna fördomar… (Stod och tänkte ”varför bytte jag om till Birkenstock efter min sista lektion?! (Flera glamourminuspoäng!) Skulle ha behållit mina nyss-i-Stockholm-inköpta-stövlar på!”). Han ska i alla fall vara kvar på skolan i tre veckor till. Bra, då har jag ganska höga glamourpoäng i tre veckor. Vår skola har ett markant underskott av unga, snygga, manliga lärare. Det finns ingen under 35. Därför är vi unga, snygga, kvinnliga lärare =) glada när det kommer sådana kandidater. Det ger ju lite guldkant på vardagen.
Ca 15p.
Hade en bokad tid med en kvinna från kommunhälsan idag för att göra en hälsoprofil. Jag vet, det är glamourminuspoäng redan i ordet ”kommun”, men det kändes ändå rätt lyxigt att få en timme och 40 minuter alldeles gratis (tänk vad en personlig coach skulle ha tagit betalt) med en idrottslärare/sjukgymnast för att utreda mitt allmänhälsotillstånd. Att jag sedan grinade genom största delen av samtalet och att hon sedan upprört gick iväg och pratade med min chef om min arbetsbelastning sänker kanske glamournivån. Men det kändes otroligt lyxigt att någon lyssnade på en så länge och lovade att ta tag i saken och se till att det blir någon förändring. Det kanske leder till fler glamourpoäng senare, i min nu (jag erkänner), rätt så glamourtorra vardag. Hoppas jag.
Totalt 25p av…? (100 möjliga?)
Stockholm-Glamour-Weekend
150 poäng av 100 möjliga
En hel helg av glamour, shopping och partande!
En välbehövlig glamourinjektion i min oftast så oglamourösa vardag.
En hel helg av glamour, shopping och partande!
En välbehövlig glamourinjektion i min oftast så oglamourösa vardag.
- Medleys personalfest (nej, jag har aldrig jobbat där).
- Grand Garbo. Blev intervjuad av Martin Björk för Fråga Olle. (Hoppas innerligt att de klipper bort både mig och min svägerska).
- Shopping på Skrapan
- Café Opera (återkommer nog till det).
- Mer shopping
- Fika och lyxig lunch
- Otaliga komplimanger och välbehövlig uppmärksamhet
På shoppinglistan:
- Ett par stövlar
- Benvärmare
- Jeans
- Kavaj
- Lip-plumping läppglans
- Aloe Vera-salva
- Polo-tröja
- Klänning (köpte jag inte, utan fick jag, vilket bara ökar på glamourpoängen).
Lyxvecka
Förra veckan var nog året lyxigaste. I alla fall höstterminens. Eleverna hade höstlov! Ja, visst hade det varit ännu lyxigare om man själv hade fått vara ledig, men man fick i alla fall slappna av ordentligt för första gången på över två månader. Ingen ohanterbar press, ingen stress, inga lektioner. Bara föreläsningar och härliga 1½ timmes luncher utanför skolans område! Vi var som små lyckliga barn på julafton, jag och mina kollegor, när vi åkte iväg på stan för att äta lunchbuffé! För någon som är bortskämd med denna form av lyx allt som oftast kan detta te sig otroligt banalt, jag vet. Men för oss som lever det oglamorösa lärarlivet med tugga-svälg-spring luncher är detta något alldeles utöver det vanliga!
En gång förut denna termin har jag provat att äta på stan. Det var också lunchbuffé och kanske på stans finaste ställe, men personen jag lunchade med försökte mata sin bebis samtidigt som hon försökte prata med mig och de andra lunchgästerna irriterande sig på att det stod en barnvagn i vägen och jag satt och funderade på om jag skulle hinna tillbaka i tid och om jag var tillräckligt förbered på lektionen. Inte särskilt glamoröst, nej.
Onsdagkvällen tillbringade jag hos frisören i 2½ timme för att skaffa helt ny frisyr – behövde lite förändring, och göra nya slingor.
Torsdag kväll gick jag och min syster, som var hemma från Lund, ut och åt jättegod middag med ett glas vin och tittade på fixade människor (däribland Babsan) som gick förbi på röda mattan utanför fönstret, och blev fotade på väg in till bion. Helt klart ordentlig vardagslyx! Middan då främst, menade jag för min del.
Helgen, den är värd ett helt eget bloggentry, minst…
En gång förut denna termin har jag provat att äta på stan. Det var också lunchbuffé och kanske på stans finaste ställe, men personen jag lunchade med försökte mata sin bebis samtidigt som hon försökte prata med mig och de andra lunchgästerna irriterande sig på att det stod en barnvagn i vägen och jag satt och funderade på om jag skulle hinna tillbaka i tid och om jag var tillräckligt förbered på lektionen. Inte särskilt glamoröst, nej.
Onsdagkvällen tillbringade jag hos frisören i 2½ timme för att skaffa helt ny frisyr – behövde lite förändring, och göra nya slingor.
Torsdag kväll gick jag och min syster, som var hemma från Lund, ut och åt jättegod middag med ett glas vin och tittade på fixade människor (däribland Babsan) som gick förbi på röda mattan utanför fönstret, och blev fotade på väg in till bion. Helt klart ordentlig vardagslyx! Middan då främst, menade jag för min del.
Helgen, den är värd ett helt eget bloggentry, minst…
Definition av Glamor
Tänkte att mitt andra entry på denna blogg skulle utgöras av en definition av ”Glamor”.
Wikipedias definition av "Glamour":
Originally, a "glamour" was a spell cast over someone, particularly to change how things appeared to them. The primary modern meaning of the word relates to fascination, charisma, beauty, or sexual attraction. People, or their lifestyles, can be described as glamorous.
Googlar man på ordet ”glamor” får man 1 500 000 träffar. Googlar man på ordet ”glamour” får man 45 200 000 träffar! Glamour är poppis.
De första glamorträffarna (jag har inte kollat upp alla) utgörs av till exempel webbsidor till tidningar, butiker, hotell som säljer/innehåller/förmedlar glamor på något sätt.
Träff nummer 4 – "Domestic Glamor” gillar jag bäst (av de jag kollat upp alltså). Den beskriver the “everyday life of a stay-at-home mom with an overactive 5-year old”. Glamor at home, alltså.
Min sida kommer också att handla om glamor at home – men främst om glamour på jobbet. Eller kanske avsaknaden av glamour. (Att jag blandar stavningarna beror på att båda finns i det engelska språket. Det är valfritt hur man vill stava. Älskar btw sånna ord. Varför har inte svenskan fler sådana ord?).
Rubriken på min blogg kan således även ses som ironisk. Jag är en ung tjej på jakt efter glamour i mitt liv, samtidigt har jag valt kanske ett av de mer oglamourösa yrkena som finns – läraryrket. I min stressade, ouppskattade, dåligt avlönade vardag är det svårt att känna sig glamorös. Att jag sedan bor i en norrlands småstad gör ju kanske inte saken lättare.
Jag gör dock mitt bästa. Man har alltid valet att se på sin tillvaro från två sidor. Positivt eller negativt. Som glamourös, eller väldigt oglamourös. Jag försöker välja det första. Till exempel: just nu sitter jag och äter ugnsgratinerade rotsaker och lax med bacontäcke som min man har lagat åt mig. Väldigt glamoröst på en onsdag! Å andra sidan hade han glömt köpa ingredienserna till romsåsen vi brukar göra till, så i själva verket blev maten lite torr och ganska osalt. Rätt oglamorös om man så vill, men igen jag väljer det första. Oftast i alla fall.
Wikipedias definition av "Glamour":
Originally, a "glamour" was a spell cast over someone, particularly to change how things appeared to them. The primary modern meaning of the word relates to fascination, charisma, beauty, or sexual attraction. People, or their lifestyles, can be described as glamorous.
Googlar man på ordet ”glamor” får man 1 500 000 träffar. Googlar man på ordet ”glamour” får man 45 200 000 träffar! Glamour är poppis.
De första glamorträffarna (jag har inte kollat upp alla) utgörs av till exempel webbsidor till tidningar, butiker, hotell som säljer/innehåller/förmedlar glamor på något sätt.
Träff nummer 4 – "Domestic Glamor” gillar jag bäst (av de jag kollat upp alltså). Den beskriver the “everyday life of a stay-at-home mom with an overactive 5-year old”. Glamor at home, alltså.
Min sida kommer också att handla om glamor at home – men främst om glamour på jobbet. Eller kanske avsaknaden av glamour. (Att jag blandar stavningarna beror på att båda finns i det engelska språket. Det är valfritt hur man vill stava. Älskar btw sånna ord. Varför har inte svenskan fler sådana ord?).
Rubriken på min blogg kan således även ses som ironisk. Jag är en ung tjej på jakt efter glamour i mitt liv, samtidigt har jag valt kanske ett av de mer oglamourösa yrkena som finns – läraryrket. I min stressade, ouppskattade, dåligt avlönade vardag är det svårt att känna sig glamorös. Att jag sedan bor i en norrlands småstad gör ju kanske inte saken lättare.
Jag gör dock mitt bästa. Man har alltid valet att se på sin tillvaro från två sidor. Positivt eller negativt. Som glamourös, eller väldigt oglamourös. Jag försöker välja det första. Till exempel: just nu sitter jag och äter ugnsgratinerade rotsaker och lax med bacontäcke som min man har lagat åt mig. Väldigt glamoröst på en onsdag! Å andra sidan hade han glömt köpa ingredienserna till romsåsen vi brukar göra till, så i själva verket blev maten lite torr och ganska osalt. Rätt oglamorös om man så vill, men igen jag väljer det första. Oftast i alla fall.
tisdag 6 november 2007
Bloggar igen
Har bestämt mig för att det är dags att börja blogga igen.
Var länge sedan jag bloggade. När man är en lokalt halvoffentlig person passar det sig inte riktigt att publicera allt man gör och tänker för omvärlden, eller sagt mindre indirekt - är man lärare passar det sig inte att skriva om allt man gör och tänker eftersom man inte vill att eleverna ska veta det. Men nu har jag bestämt mig för att tro att ingen av dem kommer att hitta åt denna blogg och veta att det är deras engelsk-/religionslärare som skriver...
Återkommer om om vad, senare. Måste i säng nu så jag orkar jaga glamour imorgon... Återkommer till det senare också.
Var länge sedan jag bloggade. När man är en lokalt halvoffentlig person passar det sig inte riktigt att publicera allt man gör och tänker för omvärlden, eller sagt mindre indirekt - är man lärare passar det sig inte att skriva om allt man gör och tänker eftersom man inte vill att eleverna ska veta det. Men nu har jag bestämt mig för att tro att ingen av dem kommer att hitta åt denna blogg och veta att det är deras engelsk-/religionslärare som skriver...
Återkommer om om vad, senare. Måste i säng nu så jag orkar jaga glamour imorgon... Återkommer till det senare också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)