I min desperation har jag nu börjat ge mig in på den halvkriminella sidan...
Jag sa till tanten från arbetshälsa att om någon erbjöd mig amfetamin, skulle jag tacka ja, trots att jag är väldigt emot droger. Nu försöker jag hitta andra lösningar, lite halv-kriminella. Har skickat en klass läxförhör med min bror som han ska överräcka till en kompis på uni i Umeå imorgon. Har mutat en kompis som lever det lata, glassiga studentlivet att rätta det.
Nu har jag bilder i huvudet på överlämnandet av ett brunt kuvert mellan de två som försöker se diskreta och oberörda ut. Samtidigt, gömd en bit bort står en spion och fotar överräckandet för att sedan lämna fotona till min chef... Jag har livilig fantasi, jag vet. Känner mig skyldig, men hey - det är bättre än amfetamin!
6 kommentarer:
Amfetamin ska damen hålla sig borta från.
Du får kanske posta ner nåt prov åt mig. :p
Är hon inte rädd för att eleverna snubbla över bloggen då?
hej, skoj att läsa om din glamorösa vardag. :) sömnbrist, röda ögonvitor, stora påsar under ögonen och schemalagda toabesök. detta min vän är glamouren i min vardag som lärare.... var det detta vi kämpade i 4,5 år för?
haha, vilka bestyr du håller dig med då...
Själv ska jag glassa mig ned till skolan, sätta mig på ett cafe, plugga och njuta av att absolut inte ha några pengar!!! STUDENTLIFESTYLE! ;)
//Kristian
jo Kristian, antingen har man tid eller så har man pengar... men tid ÄR pengar, så jag antar att ni studenter är dubbelt lycklinga. trodde aldrig jag skulle säga det, men jag saknar verkligen det ljuva studentlivet!
gissar att det är Marie som har schemalagda toabesök... Låter precis som min värld... Och nej, jag vet inte om det var detta man kämpade för i 4½ år, men det har sina ljuspunkter ändå, det är dem man får suga på.
Där gissade du allt fel. Du får gissa igen. Du ska få några ledtrådar. England, religion A och massa fiskar! ;) Jo det har klart sina ljuspunkter och tur är väl det. Kämpa på! Kram kram
Skicka en kommentar