Jag tror jag har ett beroende. Det stavas barnkläder. Och barnskor.
I veckan lade våran bästa barnklädesaffär i stan ner och jag hjälpte till att tömma stället. Först handlade jag ganska lagom men sen gick jag tillbaka dagen efter och handlade lika mycket. Så gör jag alltid. Jag delar upp köptillfällen men lägger aldrig ihop kostade. Det stavas förnekelse.
Helt plötsligt känner jag mig så nöjd med där jag bor. Vårt hus är långt ifrån perfekt. Men vi har nya fönster och det är vitt ute, vitt inne, vitt i sinne. Och jag gillart. Tänk att man ska måsta fara och titta på annat för att komma fram till hur nöjd man är.
Råkar ju verkligen gilla mitt jobb. Emellanåt. Särskilt när man har varit borta från det i två veckor. Man får ju läsa så mycket roliga saker hela tiden. Just det här har ingen elev skrivit. Men det kunde lika väl ha varit det.
Ett roligt religionsuttryck från i veckan var ''alla religioner är som sjöar och renar i samma hav''. Den har jag funderat länge på. Vad var tanken som blev fel? Kanske ägnar jag väl mycket tid ibland åt att försöka förstå istället för att bara dra ett streck med rödpennan och rita ett stort frågetecken.
Om det inte kändes så fel skulle jag gärna samla ihop och ge ut en bok med elevcitat eller göra ett veckans citat-inlägg här. Men då kommer det där moraliska in i bilden. Jag undervisar ju faktiskt i etik...
För att citera en krönika ur Nyårsaftonens tidning så kan man sammanfatta 2012 som ett riktigt rövhål. Jag tror inte jag har hört någon som tycker att 2012 var ett särskilt bra år. Ja, det ska vara undantaget då det brudpar som vi bevittnade under Nyårsaftonen.
Jag tänker inte räkna upp det som har varit dåligt med det gångna året men en allmängiltig sak kan nämnas vara vädret som har sugit röv. Ursäkta språket men det är min blogg så jag får uttrycka mig as I see fit. Kanske var det allt regn som Mayaindianerna förutsåg och tolkade det som undergången? Hade jag bara haft drivkraften hade jag nog byggt mig en ark i somras.
Det bästa med året har varit att följa min dotters utveckling, särskilt här på slutet. Det har hänt så otroligt mycket. Dan före nyårsafton började hon räkna ungefär n, hå, he, hya, hm, hek. Fantastiskt roligt! Så jag ser framemot 2013 och mera utveckling! Kom igen 13, you are so long overdue!
2011 var ju skitbra, så då borde ju 13 få bli det också och så kan vi se 12an som en bajskorv i protokollet sen. Återigen, ursäkta språket.
