Långfredag per se

Är jag tidernas sämsta mamma? Nej jag vet. Svaret är nej. Men ibland tror jag att jag är den minst tålmodiga i världen. Eller åtminstone i närheten. Alla andra verkar tycka att det är så mysigt med ledig tid med sina barn. Själv får jag lätt ångest. Som idag. Lång långfredag utan make. Stiga upp på sin lediga dag före sju, nästan inte göra någonting man själv vill på hela dan, försöka packa ihop grejer till utflykt, kanske plockstäda lite vilket båda delarna är som att skotta snö i en snöstorm. När maken gör sina heldagsutflykter våndas jag. Jag klarar inte av det och måste ringa hit bästisgrannen eller någon förälder. Och jag vet. Mitt barn är inte ens jobbigt. Det är jag som är kass. Jag börjar förstå varför barnet är så pappigt. Han gör allting bättre och tycker inte att det är lika jobbigt (nej han spenderar inte lika mycket tid med henne). Jag har sämst tålamod. Sämst mentala och fysiska styrka. I suck ass. Så mycket att jag funderar på att söka sommarjobb för att jag gruvar mig för den långa (i mitt fall icket frivilliga sommarledigheten som ju är den enda egentliga fördelen med jobbet) . Suck suck suck. I suck. Kanske ska söka påskjobb också. Och kanske jobba heltid nästa år, vilket verkligen får mig att känna mig som en dålig förälder. 45 timmars arbetsvecka innebär långa dagisdagar. Suckisuck.

Hata småstadsliv

Ibland hatar jag småstadslivet. Ibland tränar jag för att rensa huvudet när något har varit jobbigt på något sätt, till exempel en diskussion/situation med någon person. Men då händer det att just den personen också är på gymmet just när jag är där och rensar huvudet. Eller när jag bara vill vara anonym. Då hatar jag att bo där jag bor.

Mammalivet har gjort mig effektiv

En av mina sämre egenskaper är att jag inte är särskilt effektiv. Om jag inte måste. Annars är jag en dagdrömmare men mammalivet har gjort mig effektiv. Var på jobbet till 12:45, körde till gymmet och bytte om på en kvart. 13:00 Joggade 30 minuter, varvade ner med promenad två minuter, stretchade två minuter, duschade och bytte om på tio minuter. Körde till förskolan ca tio minuter och var där ca 13:55. (Har tid till 14 så påklädningen fick gå fort). Ibland får man helt enkelt välja bort att äta. Äta kan jag göra med barnet. Träna är svårare. Så jag åt en bar på parkeringen och lunch hemma medans barnet och kompisen åt mellis. Så hann jag med en lunch/mellisdate idag också.

Det går bra nu

Hej, jag har världens två mest otacksamma jobb. Jag är lärare och jag är mamma. Två tidskrävande identitetsskapande sysselsättningar helt utan uppskattning (Ok, i stort sett. Uppskattning får man när man själv framkallar den). Oh well, i nästa liv ska jag bli man och ha ett yrke som alla uppskattar, som att köra glassbil kanske. Det uppskattar ju alla. Eller nej, inte mammor till sovande bebisar utomhus. Men det får man ju aldrig veta och eftersom man är man så bryr man sig ju heller inte om det. Och fick man veta det skulle man (MAN) helt enkelt inte ta åt sig av det och tycka att det var ens problem. Man skulle inte ligga vaken mellan tre och halv fem och grubbla över det. Man skulle heller inte gråta över det på jobbet. Bitter? Jag? Nej varför tror du det? Jag har bara fel kön, fel jobb och fel föräldraroll. Over and out.

Alice in Wonderland

Helt plötsligt är världen lite skarpare, lite klarare och lite färggladare. Jag har fått en IPhone! Jag känner mig lite som Alice i Underlandet. Löjligt länge som jag har väntat på detta löjligt mycket.

Snabbare morgonrutin

Jo det är värt 405 kr (plus etui för nästan lika mycket) för lite snabbare morgonrutin. Smakar det så kostar det. Mer täckande kompakt foundation och puder i ett. Det går fyra gånger så fort och man behöver knappt concealer. Eller jo, who am I kidding. Utgångspunkten är ju naturlig zoombisminkning.