Glamour Teacher Mom jobbar och planerar kalas. 1-årsdagen närmar sig. En vecka från idag. Nästa helg kalasar vi i dagarna två. Så här ser inbjudningskortet till kompiskalaset ut. Det är ju jättekul att fixa barnkalas ju! Och tänk sen när hon är lite äldre och man kan ha fiskdamm eller vara på Leos Lekland, eller ha en massa tävlingar och lekar, så kul! Tror faktiskt jag ska byta namn på bloggen. Jag är ju faktiskt både lärare och mamma numera. Men mer mamma i hjärtat nu. Kalasmamma :)
Mamma är lite av en mästerkock. Pappa fyller 55 år och det firas med trerätters. Bland det godaste jag ätit på länge! Och då har jag ätit på både Bryggargatan och Cape East. Jag kanske anmäler henne till säsong tre. >
Gör man något annat än att vara sjuk i början av året? Särskilt i februari. Vi har varit sjuka i princip hela februari och nu även halva mars. Och precis lika dant var det förra året. Vinterkräk och feber. Usch. För att inte tala om året före året dessförinnan. För tre år sedan menar jag. Då jag hade en hemsk läppinfektion i februari /mars. Och nu ännu en långdragen förkylning som aldrig vill ge sig. Och jag som skulle träna och komma i form. Köpte till och med en ny löparjacka i fjällen. Tärnaby har en riktigt fin sportbutik. Men när ska jag få använda jackan? Ont i halsen och snyt och snörvel och host host. Glamourfaktorn är väldigt låg. Det måste vara av denna anledning man sjunger "Januari börjar året, februari kommer näst". Det finns lixom inget mer att säga om februari än att den kommer efter januari. Förutom då att det är då man är sjuk. Men så tror jag inte man skulle skriva en sångtext.
En kollega använde begreppet "Vabruari". Det tycker jag var sjukt bra. Det blir nästa år det.
Någon smart typ har i alla fall försökte väga upp februaris elände genom att lägga två "högtider" där; Alla hjärtans dag och Fettisdag så att man i alla fall kan få trösta sig med choklad, gelehjärtan och semlor. Och sen är man ännu tjockare än man var efter julhelgerna.
Men snart är det april, då är det vår på riktigt och motionsmotivationen brukar infinna sig, och bäst av allt - lillsessan fyller ett år! Det är med det i tankarna jag släpar mig igenom denna eländiga vårvinterförkylning. Oj vad kalas det ska bli! :) Tårta och godsaker. Och sen ska det tränas :)
I fjällen vill man ju allra helst klä sig i en mysig jumpsuit. Mysgumman har fått en alldeles ny till fjällturen. Den var så fin att jag var tvungen att köpa den i två storlekar. Men det var nog också det sista som inhandlades på ett tag. Det är nu det blir knapert. Jag har börjat om att jobba och maken är föräldraledig så vi tvingas leva på min u-landslön som maken kallar det. Men då har han inte varit till något u-land. Det skulle vara
, Mexico i så fall
. Men Playa del Carmen. Jag vet inte om det ger en rättvis bild alltså.
Jag älskar att få upp saker på väggarna här hemma. Särskilt bokhyllor och hyllor jag kan överösa med små tingestar. Jag har hur mycket grejer som helt som jag vill ha framme och njuta av i vardagen men det har man verkligen inte kunnat tro de senaste fyra och halvt åren vi har bott här. Det har varit rätt så kalt. Det blir så när man köper ett renoveringsobjekt som behöver totalfixas. Då räcker inte orken till småfixet. Inte pengarna heller. Till det där som är så viktigt för trivsamheten i ett hem. Vi brukar snitta 6-9 månader på att få upp en nyinköpt grej, men nu var det bara knappt en månad sedan jag köpte oss en liten bokhylla, och ikväll kom den up!! Så nu får jag fylla den med böcker och annat kul! Sånt gör mig lycklig. Jag känner mig som dan före julafton när man får klä granen!
Vintage-boken i mitten är ett köptips förresten. Vad varje fasionista borde ha. (Den är skolboken i tv-programmet Stylisterna på Kanal 5 Play). Marie Birde heter författaren.
De här skulle jag ju så klart ha gått hemifrån i och haft de andra med i en skopåse.
Det är inte ofta jag bjuder på bilder på mig själv här på bloggen men i helgen hade jag faktiskt ett snyggmoment (ok, bilden är kanske inte snyggast men ändå). Ny outfit inklusive skor, som dock var superhala. Jag tänkte att jag skulle vara praktiskt och inte ha skoombyte med mig men det var sjukt halkigt ner för backen hemifrån så jag vinglade ner som Bambi on ice och ibland sprang jag för att det inte fanns fäste nog för att gå. Det är en ganska brant sträcka, och hoppades att inte ramla sönder strumpbyxorna och försökte rädda upp det hela några gånger genom att hoppa ut i snödrivorna. Det var en kille i backen som hade ganska roligt. Jag kan visa upp skorna senare, och ännu senare ska jag nog klacka om dem. Hur som helst så var jag snygg. Men detta till trots var mitt sällskap för kvällen, svägerskan, duktig på att poängtera att the prime time of my life var för fem år sedan. 2007. Det var mitt bästa år. Bättre än så blir det aldrig. Det var då jag började blogga för att ta med mig lite glamour hem efter en sjukt glamorös helg i Stockholm. (Ni kan leta i arkivet). Då vägde jag ca 13 kg mindre, hade just varit hos frisören klippt och slingat håret i höstens trendigaste frisyr och jättesnygga nya kläder som tydligen gjorde en look som var så ny och rätt att jag typ (tydligen) var nästan snyggast på hela Café Opera (Stureplansbratsen gillade visst det där) och blev filmad i programmet Fråga Olle på Grand Garbos (som tydligen sen typ alla mina elever såg så klart. Typiskt). Jaja det där var tider det. Sånt där som jag och svägerska kommer berätta för barnbarnen sen. -Ni ska veta, det var hösten tjugohundrasju och mormor var till huvudstaden... Men jag tycker jag är snygg nu också faktiskt. Lite tjockare, men äsch. Man ska säga som icke-namnnämnd "när jag är smal och tränad, då gillar jag min kroppstyp jättemycket. Haha. Undrar om det finns någon som inte gör det? Men nu ska det här fattiga fettot komma i form som Mia Skäringer skulle ha sagt. Fröken O har hotat mig till det och henne är jag lite rädd för. Så fler snyggmoments coming up.
Undrar om Victoria och Daniel också kommer köpa stjärnkläder till sin stjärna? Hihi. Estelle - vilket otippat namn alltså. Men å så fint.
Har beställt några saker till S från en fd Skelleftetjej som har det egna märket Onomak som jag ju måste göra lite reklam för. Hon lägger upp plagg som hon syr på onomak.blogspot.com men hon syr även upp på beställning. Jättefina grejer.
Idag gläds jag med kronprinsessparet för deras lilla prinsessa. Så roligt! Ja, jag gillar kungahuset. Men mest för att det är fantastiskt att bli mamma till en liten människa. Det häftigaste i livet. Och en tjej dessutom. Tjejer är bäst! (Nu vet jag ju ingenting om att få pojkar men jag kan inte tänka mig något roligare än att köpa små klänningar och hårspännen och skor till söta småprinsessor).
I februari är tulpaner bästa sättet att få lite vårkänslor inomhus. Vilken tur jag har som har en mamma som sköter lillan och kommer med tulpaner när jag är sjuk!
Nu ska jag njuta av buketten tillsammans med lite goda tryfflar som jag fick förra helgen. Kanske ska jag också se en favorit-chick-flick. Man får passa på när man är gräsänka. Då ser jag tv-program som Stylisterna och Född att vara annorlunda och filmer som Pretty Woman. Annars är jag inte så för typiska tjejfilmer, men jag har vissa favoriter som jag gärna återkommer till. Tidigare i veckan var det The Bodyguard till Whitney Houstons ära.
Jag pratade här om dan med några om Cambridge-dieten. Att det tydligen funkar och är jätteeffektivt. Och jag skulle behöva gå ner 8 kg. Eller i alla fall 6. Eller åtminstone 5, de sista tre kan jag leva med, till 1a mars för att vara tillbaka i jobbformen. Men jag tycker sånt där är för jobbigt alltså. Jag har provat byta ut en del luncher när jag ändå bara är hemma mot shakes men till eftermiddagsfikat är man ju nästan svimfärdig då ju. Men om man byter ut alla måltider ska man visst inte bli lika hungrig. Efter första veckan det vill säga. Men det där tror jag aldrig att jag fixar med. Jag har inte självdisiplinen. Halva dagarna går ju ut på att äta dessutom! Nej, jag behöver mera hjälp på traven. Något som man inte kan smita undan. Något som en magsjuka. Aldrig känner man sig så smal som efter en magsjuka. Men så ställde jag mig på vågen här efter en sådan sejour och -1 kg minsann! Ett! Bara sju kvar då... Så nu funderar jag på om man ska försöka dra till med någon riktigt elak matförgiftning. Ungefär som den (ena gången av två) som jag faktiskt har ätit på McDonalds (för er som undrar varför jag inte äter där mer) då jag blev besinningslöst sjuk på en buss mellan Jönköping och Stockholm och låg med 40 graders feber i en lägenhet i Upplands Väsby i en vecka och missade höstupptakten på nya terminen på Universitetet. Då var jag smal så jag fick hålla i byxorna i korridorerna sen. Något sådant kanske skulle fixa biffen. Pardon the pun. Så man kanske ska prova äta någon gammal illaluktande korvbit som kanske ligger kvar längst in i kylen. Sånt ska visst vara rätt effektivt. Det blir ju också mycket billigare än Cambridge. Eller har någon något bättre tips? Jag vill ju lixom inte åka på en till endagars som bara resulterar i ett kilo. Nej ska det va så ska det va!
En vän bjöd på måndagsmys. Scones, kex, ostar, vindruvor och choklad. Som varje måndag borde se ut.
Till slut gjorde jag slag i saken och beställde ett nytt VISA-kort med eget motiv. Har haft standardmotivet sedan jag bytte efternamn men det är ju så fult att man kan dööö. Blev vita blommor med rosa knoppar den här gången. Ännu finare än det svarta med bara vita blommor jag hade innan. Så nu slipper jag skämmas igen. Så skönt.
Jag anar en trend. Förr fick man sin chokladmousse/hallonpannacotta i ett glas, nu får man allt utduttat på en stor tallrik. Verkar vara så man gör nuförtiden. Små matlandskap ungefär.
Jag fick i födelsedagspresent och bröllopspresent av mamma och pappa att åka med maken på spaweekend. Övernattning, bad och bastu i spaanläggningen med världens största bastu, middag och frukost i Haparanda. www.capeeast.se Av mina syskon fick jag en spabehandling. Deras bästa enligt terapeuten själv. Lyx lyx lyx. Jag gillar verkligen produkterna de använder i behandlingarna och passade på att köpa en body scrub jag haft förut.
Tyvärr kan jag inte bjuda på någon bild på den fantastiska omgivningen för det var lite för kallt för att stå ute och fota. Det var också lite för kallt för att gå från hotellrummet i badtofflor och badrock utomhus till spaet som de menade att man skulle göra. 30 minus och badtofflor. Nja. Det var en del av upplevelsen menade de. Men faktiskt en jag kunde vara utan. Jag föredrog Aufgussbastun.
Så här såg förresten efterrätten ut från i fredags. Åkerbär med handvispad glass toppad med flytande kväve. Det var häftigt. Det rök om tallrikarna. Det var bara det att när kocken sa flytande kväve kom jag att tänka på när jag brände bort fotvårtor på vårdcentralen när jag var yngre. Så det förtog lixom hela grejen. Gav det hela en mindre glamourös touch. Men det var gott i alla fall.
Idag har jag bjudit mamma på födelsedagsmiddag. Och äntligen lite finporslin på bordet. Design House tallrikar Blond och Iittalas Essence-glas. Tror att maten blir godare så.
