Igår var jag vikarie en lektion för en kollega som var på kurs. En av hennes elever frågade när jag delade ut papper hur länge jag har bott i USA. Hade helt glömt bort hur det kändes att vara timvikarie. Det är ganska kul faktiskt. Man får lite av en kick av att träffa en grupp med helt främmande människor. Vet inte om det är sadistiskt men jag gillar spänningen på något sätt. Man vet aldrig vad man ska möta eller vad de ska tycka om en. Jag svarade honom att jag har bott där i 7 månader + semester 1 månad och frågade varför han frågade. Han svarade då att han tyckte att min accent var amerikansk så därför undrade han. Jag tyckte det var intressant att han frågade ”hur länge?”. Inte ”har du?”. En liten ego boost kan sägas. Så där fick ni alla ni som har påpekat på senare att min accent har blivit brittisk. Ha. Det finns de som tydligen inte tycker det.
Kan också ha bidragit att jag råkade ha på mig en röd I (L) NY-tisha som Peter och Kristian hade köpt åt mig när de var där förra eller förrförra året.
Hade dessutom på mig samma tisha i måndags (har verkligen gått ner mig i det här inte byta kläder varje dag) och jag såg att mina elever stirrade på den. När jag kom in i klassrummet efter att ha hämtat en grej såg jag att flera pratade om något och tittade på min tröja när jag kom tillbaka. Man är paranoid och därför tror jag att de pratade om tishan. De trodde kanske att jag hade tillbringat påskledigheten i New York. Den slutsatsen skulle nog jag också ha dragit. Men tyvärr – only in my dreams. Har faktiskt en annan New York-tisha med texten ”Dreaming of the City”. Frågan är bara när en resa dit ska bli av??
2 kommentarer:
tishan?
jo du brorsan. det är ett nytt och ungdomligt uttryck som betyder T-shirt. Är ganska vanligt i Stockholmstrakterna.
Skicka en kommentar