söndag 11 januari 2009

Jet-lag och söndagsångest

Man är ganska jet-lagged.
Sitter uppe och slösurfar men borde verkligen gå och lägga mig men det är ju så fel i kroppen alltså. Jobbigt med 7 timmars tidsskillnad. Varför ska det vara så egentligen? Det är väl onödigt. Minns särskilt hur frustrerande det var när jag bodde i USA. Särskilt när jag gick på en skola på en ranch ute i bergsöknen som endast hade EN telefon som vi elever fick använda. Så i bästa fall kunde man tajma in ett telefonsamtal i veckan...


Förutom tidsomställnigen vill jag inte gå och lägga mig eftersom att ju fortare jag lägger mig ju fortare blir det söndag och ju fortare söndagen är här (nu var den ju visserligen det för 47 minuter sedan, men jag menar alltså när man kliver upp och söndagen således börjar på riktigt) ju fortare är den slut och då innebär det att det blir måndag och jag måste gå till jobbet. Jag har söndagsångest alltså. Men lite extra topping av jet-lag.


Tänk om man hade en sån här nu, så mycket bättre det skulle kännas.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Välkomna hem!!
Jo minns det där med telefonen på ranchen. Jag använde nog den betydligt mer än en gång i veckan. Speciellt när jag bodde däruppe 2 veckor utan Krister (han var i Mexico). Ringde Annci "collect call" på morgonen kl 9 o då var kl 18 i Sverige. Kram

Anonym sa...

För mig tog det minst en vecka innan det blev som vanligt. Men då hade vi nästan 12 timmars skillnad. Med 7 timmar kanske du kommer undan med några dagar. Och visst är det glamoröst att vara jetlagged! :)

Anonym sa...

"ånej vad jobbigt att få en utomlandsresa och sen behöva ta konsekvenser som dålig dygnsrytm. varför ens dra?"

Anonym sa...

Välkommen hem från resan, hoppas den varit alldeles obekväm, fylld av kryp och att du inte ens blivit brun ;)