tisdag 18 oktober 2011

Style by Gammelmormor

Här höstmyser lilla underverket i mormorsmors sjal.

Och jag kan för mitt liv inte förstå folk som blir föräldrar och fortfarande inte tror på en skaparkraft. Att det här lilla miraklet skulle ha slumpats fram det är ju en omöjlighet! En egen person med egen tankekraft, vilja och känslor men ändå något från oss båda föräldrar. Sånt kan ju inte bara evolutioneras fram av en slump! "Hej" sa amöban en dag. "Idag ska jag ha känslor och medvetande". Va?! Aldrig. Att mitt lilla under är skapat med tanke och mening, det vet jag. Men det är nog svårt att förstå ändå. Hur är det möjligt? Det är ett under helt enkelt. Snart sju månader sedan och varje dag förundras jag. It never gets old! Varje dag känner jag tacksamhet. Varje dag är jag rädd att denna lycka ska tas ifrån mig.

10 kommentarer:

Toby sa...

Jag blir ju ganska sugen på att skriva något...men jag tror att jag stannar vid att bara säga att det var en fin bild! :)

Glamour Teacher sa...

Nej Tobias skriv och förklara för mig!!

Glamour Teacher sa...

Faktiskt är de icke-religiösa livsåskådningarna svårast för mig att prata om som lärare. Jag kan inte relatera till dem alls.

Sus sa...

Jag tycker att ordet religion/religiös har fått en så laddad betydelse idag. Jag tycker att det är svårt att tala om just det med elever, för många är negativa inför detta ord. Däremot ordet "tro" är lättare, iaf för mig. Och då att man inte lägger in en religiös betydelse i det (fastän det egentligen finns där explicit). Typ vad tror du händer efter döden? Tror du på spöken?
Nu kanske jag kom lite från ämnet men detta är intressant att diskutera.

Glamour Teacher sa...

Ja verkligen Sus! Du får komma på min religions-/filosofidiskussionskväll som jag håller på att planera så får vi diskutera mer.

Det är intressant att diskutera begreppen religion och tro. Vad är en religion eller livsåskådning? Alla tror vi väl på något. Även ateisterna som säger att de inte tror :)

Sus sa...

Det låter intressant. Speciellt för en som mig som ännu ej bestämt mig. Jag har alltid hävdat att jag är ateist men har fått ändra mig på äldre dar pga saker jag upplevt & varit med om. Så något tror jag på, även om jag inte riktigt vet vad. ;) Obestämd som vanligt - ha ha! The story of my life!

Ljuvliga Linda sa...

Jag tror att jag förstår vad du menar. Jag är inte troende i "religiös mening", men jag har blivit mycket mer djup i existentiella funderingar efter jag fått barn.

Däremot funderar jag på hur du tänker när människor föder barn som inom kort avlider av medicinska eller andra själ. Vad finns det för mening med det? Är det ett test för att se hur livet ändå går vidare?

Glamour Teacher sa...

Tror absolut inte att det är något slags test. Jag tror att allt liv som skapas är menat att leva men att det sedan finns sjukdom och död som tar slut på liven tidigare än vad det var menat. Jag tror inte på den starkastes överlevnad och att naturen sällar bort de som inte är livsdugliga för att bara de bästa förtjänar att leva. Jag tror inte att något liv inte har "rätt" att fortsätta leva men stoppas av det elände som inom religion kallas synd.

Glamour Teacher sa...

Sen vill jag inte egentligen kalla mig religiös, det har så mycket negativt med sig. Jag är troende. Det är mer positivt för mig.

Ljuvliga Linda sa...

Intressant. (Just nu stör jag mig mest på att jag skrev själ och inte skäl)

Kan du inte vidareutveckla hur du tänker runt sjukdomar och död. Finns det någon anledning till att en del barn föds med missbildningar och/eller dödliga sjukdomar. Och, då menar jag ur din synvinkel som troende.